Debatt
Vinster i välfärden
18 november 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”När skolan bygger på en idé istället för vinst”

Debatten om vinster i välfärden har hamnat snett. Det finns redan i dag ett antal idéburna friskolor som visar att det går utmärkt att driva en framgångsrik verksamhet utan att ta ut vinster. Så låt oss i stället prata om viktiga frågor som mångfald, kvalitet och samverkan.

Det här är en opinionstext

Välfärdsutredningens slutsatser har som väntat föranlett en kritikstorm från dem som har mycket att förlora på en begränsning av vinstuttag. I retoriken kopplas valfrihet ofta ihop med vinstmöjligheterna. Utan vinst till ägarna så skulle alla fristående skolor, enligt kritikerna, stänga och valfriheten begränsas.

Idéburna skolors riksförbund representerar dock friskolor som visar att det går alldeles utmärkt att driva framgångsrika skolor utan vinstuttag. Vi menar därför att debatten om valfrihet istället borde handla om mångfald, innehåll, pedagogiska alternativ, engagemang, skolutveckling och en stärkt lärarprofession.

Utbildning och omsorg om barn och unga är en samhällsangelägenhet där fullt förtroende måste finnas mellan utförare och ansvariga myndigheter. Därför bör det inte finnas andra incitament än att skapa goda utbildningsmiljöer. Det finns alltid barn med behov som kan få mera tid, hjälp och stöd. Därför kan man aldrig säga att man är ”färdig” så att det finns resurser över som kan delas ut till aktieägare.

När incitamenten att tjäna pengar på förskole- och skolverksamhet blev tydliga under 2000-talet så förändrades spelreglerna på skolmarknaden. Möjligheten till vinstuttag skapade behov av detaljreglering vilket direkt motverkar syftet med den ursprungliga friskolereformen. Inom våra verksamheter finns en oro för en utveckling där bara de stora koncernerna får plats. Vi menar att dessa tendenser motverkar den pedagogiska mångfalden och valfriheten.

Vi tror att många av de skolor som idag bedrivs i aktiebolagsform skulle finnas kvar och fungera väl även om vinstmotivet försvann från skolans område. De flesta rektorer och lärare som arbetar i bolagsägda skolor skulle säkert välkomna att vinster stannade i skolan och användes till fler lärare, specialpedagoger eller pedagogiskt innovations- och utvecklingsarbete. Många mindre aktiebolagsägda skolor fungerar nog redan idag ganska likt idéburna som inte alls delar ut vinst.

Med ett mer utvecklat samarbete mellan kommun och friskolor skulle vi kunna få en bättre samhällsplanering och kanske även instrument att bryta segregering. De fristående skolorna kan tillföra en större valfrihet där valet inte handlar om att skolor har olika ägare utan att de kan erbjuda pedagogiska alternativ. Våra skolor vill gärna bidra till en vitalisering av det svenska skolsystemet genom en pedagogisk idédebatt. Det finns många goda exempel från våra ofta mycket uppskattade och välfungerande skolor.

För att värna möjligheter för idéburna skolor att kunna utvecklas och växa skulle de behöva stöd i en växande djungel av lagar, förordningar och regelverk. Förutom serviceinriktade myndigheter och god kommunikation med kommunen så krävs även starka branschorganisationer för bland annat juridiskt och praktiskt stöd, samt bättre etablerings- och finansieringsstöd.

Idéburna skolors riksförbund välkomnar en debatt om de fristående skolornas förutsättningar att kunna bidra till en pedagogisk mångfald och valfrihet samtidigt som negativa effekter av friskolereformen kan bemästras. Vi tror att ett framtida system med flera aktörer måste bygga på förtroende och samverkan, inte konkurrens och vinstmaximering.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.