Östersundsstudien Hela debatten

Myten om det effektiva privata äldreboendet

Myten om äldreboendet i Östersund som sades vara både bättre och billigare än det kommunala byggdes upp av Vårdföretagarna och borgerliga politiker, men sprack så snart vinsten började tas ut. Det är inte så konstigt. Personal och kvalitet kostar, menar Peter Lorentzon, aktiv i Gemensam Välfärd

För några veckor sedan publicerades några artiklar i Kommunalarbetaren om ett äldreboende i Östersund drivet av Vardaga, tidigare Carema. Rubrikerna var ”Personalen lämnar privata boendet” och ”Vardagas boende hotas av vite”. Det intressanta var att boendet var det äldreboende som deltog i en omtalad jämförande studie för några år sedan tillsammans med ett likvärdigt boende i kommunal regi. Syftet med studien var att se om det fanns några skillnader i kvalitet mellan de båda driftsformerna.

Resultatet av studien visade inte på några dramatiska skillnader. Det privata hade möjligen ett litet övertag. Men Vardagas äldreboende kunde prestera sin kvalitet till en lägre kostnad än det kommunala. Detta blev en sanning som Vårdföretagarna kunde trycka ut i landet; ”Vetenskaplig studie visar att privata äldreboenden ger högre kvalitet till lägre kostnad”.

Men sanningen har nu fått sig rejäla törnar. Redan förra hösten riktade Marta Szebehely, känd äldreforskare, kraftig kritik mot studien. Några generella slutsatser från den kunde inte dras. Studien var också missvisande eftersom Vardaga inte tagit ut någon vinst från äldreboendet under studietiden. Det innebar ju helt andra förutsättningar än vad som skulle gälla under normala förhållanden med vinstdrift. 

Frågetecken restes också då det visade sig att ansvarig för studien påstått sig vara knuten till Karolinska Institutet vilket han inte alls varit. Istället hade det konsultföretag åt vilket han arbetat med studien haft kopplingar till Vardaga.

Det dramatiska som nu hänt och som skapar än mer frågetecken kring studien är att en stor del av personalen på äldreboendet slutat efter att studien avslutats – och vinstkravet åter börjat gälla – då arbetsförhållandena försämrats avsevärt. Ja, så mycket att Arbetsmiljöverket tillsatt en utredning för att bedöma om missförhållandena är så allvarliga att Vardaga bör ådömas vite. Läget har utvecklats så långt att kommunen överväger att ta över driften i egen regi.

Så spricker den myt som Vårdföretagarna och borgerliga politiker byggde upp utifrån studien i Östersund; att privata drivna äldreboenden har både högre kvalitet och lägre kostnader. 

Studier visar på motsatsen. Personaltätheten är lägre inom vinstdriven äldreomsorg, framförallt i de stora företagen. Likaså är andelen heltidsanställda lägre och andelen timanställda högre. Detta ger mindre tid hos de äldre och sämre kontinuitet. Dessutom är utbildningsnivån lägre hos de vinstdrivna företagen. Likaså är lönenivån lägre, cirka 1800 kronor mindre i månaden för en undersköterska år 2014. Allt detta är viktigt för kvaliteten.

Det är naturligt att personaltäthet, utbildningsnivå och anställningsvillkor är sämre i vinstdriven äldreomsorg. Kostnaden för personal är den stora kostnaden. Det är här vinsten skapas. Den kommer inte från himlen. Om dessa vinster – istället för att försvinna i aktieutdelning och inte sällan till skatteparadis – kunde användas i verksamheten, hur mycket skulle då inte kvaliteten kunna förbättras? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.