Arbetsförmedlingen

Myt att Arbetsförmedlingen har lågt förtroende

Det är ett faktum att både arbetssökande och arbetsgivare har förtroende för Arbetsförmedlingen. Men det är det få som vet – för det nämns aldrig i media, skriver arbetsförmedlaren Johan Berg. 

Så var det dags igen. Bara de senaste veckorna har två undersökningar om förtroendet för svenska myndigheter presenterats. Undersökningarna bjuder inte direkt på några revolutionerande upptäcker. Arbetsförmedlingen placerar sig återigen i botten tillsammans med Försäkringskassan och Migrationsverket i både Kantar Sifos och Nordic brands undersökningar och är den myndighet som har lägst förtroende hos allmänheten. Allmänhetens uppfattning är att Arbetsförmedlingen inte behövs och upplevs inte förmedla jobb.   

Robert Gelmanovski, vd för Nordic brand, som är delägt av Stockholms universitet, menar att myndigheter som har hög andel av samhällets bidrag och utbetalningar riskerar att tappa i förtroende. I bottenskiktet återfinns just de tre problemmyndigheterna med det uppdraget. Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), menar därför att förtroendemätningar i sig inte visar att Arbetsförmedlingen missköter sitt uppdrag i och med myndighetens kontrollfunktion mot a-kassan.  

Myndigheterna som placerar sig i toppen i förtroendemätningarna är okontroversiella myndigheter som SMHI och Konsumentverket. Dessa myndigheter är inte utsatta för den typ av politisk debatt, som Arbetsförmedlingen ständigt får utstå. Deras mediebild står i skarp kontrast till hur allmänheten uppfattar mediebilden av Arbetsförmedlingen. Hela åtta av tio anger att Arbetsförmedlingens mediebild uppfattas negativt; förhållandet är nästintill det motsatta för Konsumentverket.

Transportstyrelsen och Statens fastighetsverk är exempel på myndigheter där skandaler, som uppdagats i media, starkt har inverkat på deras förtroende de senaste åren. Både Nordic brand och Kantar Sifo konstaterar att media är en stor maktfaktor i sammanhanget, inte den egna kontakten med myndigheten.

I fallet Arbetsförmedlingen är det ett faktum att både arbetssökande och arbetsgivare har förtroende för myndigheten. Men det är det få som vet – för det nämns aldrig i media. Hela nio av tio arbetsgivare som använder Arbetsförmedlingens tjänster är nöjda och hela 34 procent av de arbetssökande som får jobb menar att Arbetsförmedlingens bidrag har hjälpt dem att få jobbet, vilket framgår av Arbetsförmedlingens senaste årsredovisning. Det här ger alltså en annan bild av Arbetsförmedlingen. EU-kommissionen pekar även i en rapport på att Arbetsförmedlingen är en välfungerande myndighet ur ett europeiskt perspektiv.

Ett stort problem för Arbetsförmedlingen kan, förutom mediebilden, även ligga i själva namnet. Förmedla jobb likställs vanligtvis med att hitta jobb och här ligger då en förväntan hos allmänheten att Arbetsförmedlingen ska leverera. Men uppdraget handlar kanske till största delen om att hjälpa människor till jobb genom till exempel praktik, utbildning och anställningsstöd. För de flesta hittar i dag jobb på egen hand. Ekonomiprofessor Lars Calmfors menar att Arbetsförmedlingens låga anseende delvis är oförtjänt – så det är hög tid att problematisera bilden av Sveriges mest kritiserade myndighet.      

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.