Livsmedel

Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat

Att vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen är redan bestämt av riksdagen. Trots det saknar fler än hälften av de 20 myndigheter som påverkar lantbruket uppdrag i sina regleringsbrev att främja utvecklingen och öka produktionen i jordbruket. Nu måste de berörda myndigheterna ges tydliga uppdrag, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström.

Efterfrågan på svensk mat går spikrakt uppåt och Naturvårdsverkets PRINCE-rapport stärker bilden av svenskt jordbruk som hållbart i en internationell jämförelse. Ett guldläge för mer svensk mat i Sverige och i världen, eller?

Problemet är att fler än hälften av de 20 myndigheter som påverkar lantbruket mest, och därmed livsmedelsproduktionen, saknar uppdrag att främja utveckling och öka produktionen. Det leder till onödiga stopp när företag försöker utveckla sig. Våra myndigheter styrs av regleringsbrev, skrivna av departementen, på uppdrag av regeringen. Tillväxt i ena änden kräver tydliga uppdrag och prioriteringar till myndigheter i den andra.

LRF:s uppfattning är att regeringen, näringsdepartementet och miljö- och energidepartementet måste ge sina myndigheter tydliga uppdrag i fler regleringsbrev än i dag.

Att vi ska öka svensk livsmedelsproduktion är redan bestämt, det fattade riksdagen beslut om i juni 2017. Ett skakigt regeringsläge spelar därmed ingen roll. Riksdagen är överens sedan ett och halvt år tillbaka. Den här förbättringen av regleringsbreven är ett måste om vi ska kunna axla rollen som en globalt hållbar livsmedelsproducent, öka Sveriges självförsörjningsgrad och vara ett land som uppmuntrar företagsamhet.

I december skrivs regleringsbreven och LRF vill att näringsdepartementet och miljö- och energidepartementet i årets brev ger uppdrag om två viktiga delar: förenklade regler och prioriterad livsmedelsproduktion. Följande behöver göras:

För det första borde alla myndigheter ges uppdraget att göra regler begripliga. Förenklingsarbetet som startade 2008 har avstannat, det bekräftades av Näringslivets Regelnämnds undersökning i mars i år. Vi efterfrågar inte nödvändigtvis färre men bättre regelverk som är enkla att följa. Enligt en undersökning hos mjölkföretag hösten 2017 visade det sig att regelkrångel är ett av de två största hindren för företagsutveckling. Det ska vara lätt att göra rätt.

För det andra borde fler myndigheter ges i uppdrag att främja en ökad livsmedelsproduktion. Sex myndigheter har redan fått uppdrag som ska främja livsmedelsproduktionen, nämligen Jordbruksverket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Sveriges lantbruksuniversitet, Tillväxtverket och forskningsrådet Formas. Det är en framgång, även om myndigheterna och dess tjänstemän fortfarande måste hittat nya arbetssätt som främjar tillväxt. Men fler myndigheter än så påverkar bondens vardag och ett minimum är att dessutom Naturvårdsverket och Konkurrensverket får uppdrag.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

För det fjärde borde myndigheter ges i uppdrag att samarbeta. Ett ökat samarbete kan leda till samsyn. Det skulle ge alla inblandade ett helhetsperspektiv på hur Sveriges resurser, som mark och grundvatten, nyttjas och hur olika myndigheters kontrolluppdrag ser ut som en följd av de regler som gäller för växtodling, djurhållning och livsmedelshantering. Samsyn, medvetenhet om prioriteringar och kunskap om jordbruksproduktionen är väsentlig för att målen med livsmedelsstrategin ska kunna nås. I detta samarbete är myndigheter som Konsumentverket, Livsmedelsverket, Formas, SLU och Upphandlingsmyndigheten extra viktiga.

Svensk livsmedelsproduktion försöker just nu köra med full fart framåt samtidigt som handbromsen är åtdragen. Släpp den, och lägg in korrekta uppdrag i regleringsbreven till de myndigheter som påverkar det gröna näringslivet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.