Vinster i välfärden

Muf: Inför kvalitetsgolv - inte vinsttak!

Ett vinsttak ser ut att föreslås för att begränsa välfärdsföretagens vinster, vilket innebär en allvarlig förskjutning från kvalitet till ekonomiska resultat. De som tar välfärden på allvar borde i stället föreslå ett kvalitetsgolv.

I förra veckan började det läcka från regeringens utredning om att begränsa vinsterna i välfärden. 

I dag går 340 000 barn i fristående skolor och förskolor. 20 miljoner patientbesök görs hos privata aktörer. Över 40 000 äldre får vård och omsorg av privata aktörer. När man mäter nöjdheten och kvalitén utmärker sig de privata aktörerna. Nöjdheten bland barn och föräldrar är högre i fristående skolor än i kommunala. Det är i de fristående förskolorna som kvalitén är som högst. Vårdval ökar tillgängligheten, effektiviserar verksamheten och kortar kötiderna.

När regeringens utredning om vinster i välfärden började läcka med förslag om bland annat ett vinsttak blev det uppenbart att det varken är kvalité, tillgänglighet eller medborgarnas nöjdhet som står i fokus för regeringens välfärdspolitik. De en gång välfärdsutbyggande Socialdemokraterna har slutat fokusera på det som borde vara välfärdens fokus. Nu är i det istället de privata aktörernas ekonomiska resultat som den socialdemokratiska välfärdspolitiken utgår ifrån. Samtidigt ser vi runtom i landet hur offentliga verksamheter inte klarar kvalitetsmålen. Oavsett driftsform är det nödvändigt att kvalitén är hög. Därför behövs ett kvalitetsgolv för välfärden - inte ett vinsttak.

Moderaterna föreslog tidigare i år ”nolltolerans mot dåliga skolor”. Ett förslag i helt rätt riktning. Skolor som inte levererar tillräckligt hög kvalité ska kunna stängas eller tas över av staten. Nu behöver det här förslaget utvecklas för att gälla hela välfärden. Med ett kvalitetsgolv skulle inga aktörer tillåtas leverera en verksamhet som inte håller måttet. Böter, nedstängning eller statligt övertagande skulle bli konsekvensen för den som inte sköter sig.

Vägen regeringen nu väljer är en farlig väg att gå. Särskilt med tanke på att skolresultaten är låga och att kostnaderna för välfärden de kommande åren ser ut att öka. Behovet av politiska förslag som höjer resultaten och effektiviserar välfärden är uppenbart. Samtidigt skulle diskussionen om vinsterna kunna fylla en viktig funktion för att börja lösa problemen.

Det är i grunden positivt att välfärdens kostnader, och vinster, synliggörs. Men ska det användas till någon nytta för medborgarna snarare än som politiskt slagträ från vänsterhåll måste fokus på frågan ändras. Det offentliga betalar varje år miljardbelopp för den gemensamma välfärd som utförs av kommuner, landsting och privata aktörer. Utan de privata aktörerna hade knappast diskussionen om välfärdens kostnader varit lika närvarande. Istället hade samma pengar slukats i de kommunala årsredovisningarna utan att någon reagerade. Nu finns istället förutsättningar att effektivisera och ställa högre krav eftersom att vinsten är ett tecken på att pengarna både räcker och blir över utifrån de krav som ställts.

Det är här förslagen behöver komma. Hur kan de goda exempel som visar att samma eller bättre välfärd kan levereras till en lägre kostnad för medborgarna bidra till att effektivisera välfärden? Om resultaten och kvalitén är hög samtidigt som verksamheten gör vinst innebär det att politikerna har ett ansvar för att antingen höja kraven eller sänka ersättningen. Men det förutsätter också att politikerna vågar säga att kostnaderna i välfärden går att sänka samtidigt som resultaten kan höjas. Det är det ansvarsfulla sättet att använda skattepengar på.

Så länge vinstretoriken överskuggar såväl kvalitets- som kostnadsutvecklingen i välfärden kommer verksamheten bli lidande. Förlorarna blir eleverna, de sjuka och de äldre. Nödvändiga effektiviseringar uteblir. Friskolor stängs ner. Resultaten fortsätter att sjunka. Jakten på vinster i välfärden kan då mycket väl sluta med att det blir vinter i välfärden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.