MP: Upp till bevis för Alliansens klimatpolitik

I den svenska valrörelsen kritiserade allianspartierna vid flera tillfällen Miljöpartiets klimatreformer med hänvisning till att det är mer effektivt genomföra klimatåtgärder på EU-nivå. Forskningen visar visserligen på vikten av att klimatfrågor hanteras på alla olika nivåer i samhället, men det är riktigt att vissa frågor ger störst utväxling inom ramen för internationella samarbeten.

Under onsdagen (3/10) röstar EU-parlamentet om miljöutskottets förslag om att minska utsläppen från nyproducerade bilar med 45 procent till 2030. Det är nu upp till bevis för de allianspartier som i den svenska valrörelsen framhöll EU som arenan där klimatkrisen skulle lösas att visa att de menar allvar.

Ur klimatsynpunkt står det klart att utsläppen från vägtransporter måste minska markant. Vägtransporter står i dag för 27 procent av koldioxidutsläppen inom EU och personbilstrafiken väntas öka med hela 42 procent till 2050. Medan stora effektiviseringar har gjorts inom bland annat energiområdet har transportsektorn släpat efter.

Som politiker har vi ett ansvar för att se till att bilindustrin i likhet med andra branscher minskar sina utsläpp. Om inte utsläppen från vägtransporter reduceras markant kommer det inte gå att nå Parisavtalets åtagande om att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader över förindustriella nivåer.

Men det är inte bara på grund av klimatet som den europeiska bilindustrin måste sänka sina utsläpp. I en värld som genomgår en grön omställning kommer de företag och sektorer som tar på sig ledartröjan i detta arbete vinna viktiga konkurrensfördelar. Teknologiskt ledarskap och det så kallade "first mover advantage" är välkända företagsekonomiska begrepp. En studie gjord av European Climate Foundation tillsammans med Nissan och Renault visar att ambitiösa mål kan leda till cirka 200 000 nya jobb.

Oroväckande tecken finns dock på att många av dessa jobb i stället kommer skapas på andra håll i världen. Efterfrågan på elbilar och hybrider kommer öka dramatiskt de närmaste decennierna om världen ska uppnå miljömålen. Det här paradigmskiftet måste den europeiska bilindustrin vara beredd på.

Det finns flera skäl till att känna oro för att den europeiska bilindustrin ska hamna på efterkälken i detta arbete. I dag producerar Kina ungefär hälften av världens elbilar. Flera bedömare menar att denna andel kommer öka till nästan två tredjedelar år 2035.

I takt med att elbilar tar större marknadsandelar globalt kommer efterfrågan på batterier att öka markant. Inom ett par år kommer Kina ensamt att producera tre gånger mer batterikapacitet än resten av världen tillsammans, och 20 gånger mer än EU.

Om inte EU lyckas peka ut en tydlig politiska målsättning som ger förutsägbarhet om marknadens utveckling löper Europas fordonsindustri en stor risk att förlora sin dominerande globala ställning.  I takt med att storskalig tillverkning av elbilar expanderar ytterligare i USA och Kina kommer produktionskostnaderna där att sjunka. Samtidigt som ländernas betydande satsningar på batterier, bränsleceller och andra komponenter innebär att nya innovationer på området med största sannolikhet kommer att ha sitt ursprung där, snarare än här.

Argumenten mot ambitiösa klimatmål brukar handla om att den ekonomiska tillväxten hotas och att vi inte har råd att gå för snabbt fram. Det blir alltmer uppenbart att det inte är sådana mål som hotar våra samhällens framtida välstånd, utan snarare en innehållslös klimatpolitik som är tom på verkningsfulla åtgärder.

Det är nu upp till bevis för allianspartierna att visa att man menar allvar med att EU bör leda klimatomställningen och rösta för miljöutskottets förslag om att minska utsläppen från nyproducerade bilar med minst 45 procent till 2030. Både klimatet och den europeiska bilindustrin behöver se verkligt ledarskap från alla de partier som på hemmaplan sagt sig vilja se en grön omställning i Europa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.