Debatt
Antibiotika
13 november 2018 kl 12:43

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

MP: ”Så stoppar vi antibiotikamissbruket”

Det billiga köttet är i själva verket dyrköpt - eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster, skriver Maria Gardfjell & Jenny Lundström (MP) med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Det här är en opinionstext

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett växande hälsoproblem såväl i Sverige som globalt. Infektioner kan bli svåra eller omöjliga att behandla, vilket innebär ett stort lidande för den som blir sjuk. Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare utvecklas antibiotikaresistens. Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.

Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Sverige har en lång tradition av sund djurhållning och förebyggande djurhälsovård. Sverige var 1986 först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. 2006 beslutade EU att förbjuda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU och inom EU finns det många länder där överanvändningen av antibiotika är enorm.

En ny förordning om veterinärmedicinska läkemedel är nu på gång inom EU. Det nya regelverket, som träder i kraft 2022, innebär en viss skärpning då det gäller den omdebatterade frågan om förebyggande behandling med antibiotika. Att ge antibiotika till en grupp friska djur (profylax) kommer att förbjudas. Men det kommer fortfarande att vara tillåtet med förebyggande behandling i form av metafylax. Det är därför tveksamt om de nya reglerna kommer att leda till minskad antibiotikaanvändning överhuvudtaget.

Metafylax innebär att en hel grupp av djur behandlas trots att endast några få är sjuka. Motiveringen är att när klinisk sjukdom finns hos några djur är det lika bra att behandla hela gruppen eftersom risken för spridning är stor. Men när detta används som ett sätt att rutinmässigt hantera djurhälsoproblem, i stället för att åtgärda grundproblematiken – den bristfälliga djurhållningen – så är det ett missbruk av antibiotika.

Den djurvälfärdsresa som Sverige gjorde i början av 1990-talet, efter att vi förbjudit användningen av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte, måste ske i hela EU. Det är först när EU har en djurhållning som bygger på friska djur som användningen av antibiotika kan minska, här finns det inga genvägar.

Miljöpartiet föreslår en samlad politik för att hejda antibiotikaresistensen:

  • God  djurhållning är den viktigaste faktorn för att hålla djur friska och minska antibiotikaanvändningen, därför måste Sverige sprida kunskap om en djuruppfödning som bygger på friska djur. Den svenska djurhållningen ska fortsätta att utvecklas och vara ett föredöme då det gäller djurskydd och låg antibiotikaanvändning.
  • EU-politiken måste skärpas. Större fokus måste riktas mot dålig djurhållning, omfattande handel med levande djur och bristande smittskydd. Rutinmässig användning av antibiotika ska inte vara tillåtet. I ekologiskt lantbruk får inte antibiotika användas rutinmässigt, Sverige måste därför arbeta för att ekologiskt lantbruk utvecklas och ökar.
  • En mycket stor del av det kött som konsumeras i Sverige är importerat. Därför har Miljöpartiet föreslagit en skatt på importerat kött där stora mängder antibiotika använts i produktionen. Det kött som i dag är billigt i affären är dyrköpt, eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster. Ett ytterligare steg är att införa ursprungsmärkning av kött på restauranger och storkök så att även restaurangbranschen bidrar mer i arbetet.
  • Det bör införas ett lagkrav att all mat som serveras inom skolor, äldreomsorg och sjukvård ska minst möta kraven i svensk djurskyddslag.

Vi vill självklart att allt det goda förebyggande arbete som sker i sjukvården också förbättras. Men att ett av våra mest värdefulla läkemedel missbrukas i syfte att kompensera för en dålig djurhållning är inte acceptabelt, så därför behöver ett stort fokus ligga på djurhållningen och maten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 november 2018 kl 12:43
Uppdaterad: 13 november 2018 kl 12:49

Skribenter

Maria Gardfjell
riksdagsledamot (MP) och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet
Jenny Lundström
veterinär och ledamot i partistyrelsen (MP) med ansvar för djurskyddsfrågor