Miljöpartiets rikskongress 2018 Hela debatten

MP har lagt grunden – men det finns mer att göra!

I samband med Miljöpartiets kongress i helgen finns anledning att lyfta fram vad som åstadkommits under mandatperioden och vad som behöver ske för att nå klimatlagens transportmål.

Grunden är lagd. Första januari trädde Sveriges klimatlag i kraft, med världens mest ambitiösa mål: Till år 2030 ska transporterna vara fossiloberoende, med 70 procent minskad klimatpåverkan jämfört med år 2010. Bakom målet står sju av åtta riksdagspartier som alla ska hyllas – men särskilt Miljöpartiets dåvarande minister Åsa Romson som initierade utredningen som gav oss målen.

Styrmedlen är delvis på plats. För att nå målet behövs kraftfulla åtgärder inom bilen, bränslet och beteendet, och här har flera viktiga pusselbitar lagts på plats av regeringen. På bränslesidan börjar reduktionsplikten att gälla den 1 juli, som slår fast att klimatpåverkan för bensin och diesel år för år måste minska, men överlåter åt drivmedelsbolagen att lösa det på lämpligaste sätt. Samma datum börjar bonus-malus gälla, där bilarna med lägst klimatpåverkan får höjd premie finansierad av höjd skatt på bilar med höga utsläpp. Båda dessa styrmedel är klokt utformade genom att de successivt kan skärpas för att säkerställa måluppfyllelse. Dessutom kan de breddas; i nästa steg bör vi få bonus-malus för andra fordonskategorier och kanske även på beteendesidan. 

Kritiken blir därmed överdriven. Det är lätt att säga att åtgärder som dessa borde kommit tidigare, och lätt att peka finger mot utsläppen som inte minskar – och en sådan kritik är för all del inte obefogad. Men långsiktigt är det förstås långt viktigare att det nu finns instrument på plats. Därför är våra förslag till miljöpartiet – fem åtgärder – fullt ut relevanta också för andra partier som vill arbeta för hållbara transporter.

  1. Säkerställ kostnadseffektivitet. Miljöpartiet har återkommande gjort en poäng av att det satsats mer pengar än någonsin på klimatarbetet. Men ”högsta notan” är knappast bästa sättet att sprida klimatarbetet – omvärlden efterfrågar kostnadseffektiva åtgärder där det är tydligt att man får största möjliga klimatnytta för pengarna.
  2. Arbeta övergripande och teknikneutralt. Regeringens Klimatklivet fördelas efter den kloka och teknikneutrala principen störst klimatnytta per krona. En rad andra rödgröna stöd går till specifika satsningar som eldrivna båtmotorer, vilket frångår principen om klimatnytta och bör användas med stor urskiljning och starka motiv.
  3. Integrera beteendet. På beteendesidan har arbetet gått trögare, till exempel får man fortfarande högst milersättning i egna bilen och inget på cykeln. När nu tekniken i allt väsentligt finns på plats, är det på tiden med ett stärkt fokus på att ändra beteenden.
  4. Öka den lokala friheten. För att påskynda arbetet bör kommuner få större frihet att gå före. Att kommuner som vill år 2022 kan införa miljözoner för personbilar är ett steg i rätt riktning, men kommuner bör också till exempel också få ge parkeringsförmåner till miljöbilar och bilpooler, införa trängselavgifter och som arbetsgivare gynna medarbetare med tjänstecyklar utan att förmånsbeskattas.
  5. Erkänn utmaningen. Det pågår en infekterad debatt om Sveriges klimatpåverkande utsläpp på senare tid har ökat eller inte. Här bör Miljöpartiet förmå lyfta blicken och erkänna att utsläppen de senaste åren inte minskat i den takt Sverige tidigare uppvisat och framför allt inte alls i den takt som krävs för att klara klimatmålen för år 2030. En sådan hållning lägger grunden för ett starkt, aktivt och gemensamt arbete för att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.