MP: Fi förstår sig inte på politikens spelregler

Slutreplik. Sissela Nordling Blanco (Fi) och Anna Rantala Bonnier (Fi) skriver om att vi ”lurar väljarna” och att ”hittar på historier”. Men den politik vi kommer att genomföra de närmaste fyra åren är inte hittepå eller lurendrejerier. Det är verklig förändring i ett läge när klimatfrågan är akut.

En klimatmiljard kommer att finansiera omfattande klimatinvesteringar och klimatanpassningsåtgärder i Stockholm. Det är på riktigt, gör skillnad för klimatet och blir verklighet tack vare det grönblåa samarbetet i Stockholms stadshus. Detsamma gäller målet om klimatpositiv stad 2040, stopp för Östlig förbindelse, miljözoner, stopp för eldning med fossil olja 2025, strategi för biologisk mångfald, flera nya naturreservat och en och en miljard i investeringar för ökad framkomlighet för gång, cykel och kollektivtrafik. För att ta några exempel utifrån den gemensamma politik som presenterats av det grönblåa samarbetet.

Att varken Stockholms stad eller Stockholms läns landsting kommer att medfinansiera eller planera för Östlig förbindelse är inte retorik, utan har reell betydelse i ett läge där flera partier gick till val på att verkställa motorvägsprojektet.

Att Nordling Blanco och Rantala Bonnier själva tar upp att de rödgrönrosa minsann har inrättat flera naturreservat blir närmast ironiskt, då detta är tydliga exempel på hur Miljöpartiet flera gånger har behövt förhandla hårt inom den tidigare majoriteten för att lyckas få igenom dessa naturreservat, gentemot i synnerhet S. Vi undrar en aning förvånat var Nordling Blancos och Rantala Bonniers engagemang för naturreservaten var då?

Det är helt sant att flera av förslagen säkert hade kunnat bli verklighet även i ett rödgrönrosa styre. Men återigen så vill Nordling Blanco och Rantala Bonnier inte låtsas om väljarnas dom: Rödgrönrosa fick inte en majoritet av väljarna i Stockholm bakom sig i valet 9 september.

De försöker hävda att C och L skulle behöva söka aktivt samarbete med SD för att fälla hypotetiska rödgrönrosa förslag. Därmed försöker de få det till att vi anklagar C och L för att söka samarbete med SD. Detta visar på okunskap kring minoritetsregerandets förutsättningar.

Det hade räckt med att en majoritet i kommunfullmäktige röstade nej exempelvis till införande av miljözoner för att ett sådant förslag skulle falla. Några förhandlingar eller överenskommelser mellan Sverigedemokraterna och andra partier hade aldrig krävts. Nordling Blancos och Rantala Bonniers påståenden är därmed inte förankrade i hur politikens spelregler faktiskt ser ut.

Det är beklagligt att se hur Nordling Blanco och Rantala Bonnier sällar sig till plakatpolitik och slänger sig med tomma anklagelser om att skära ned i socialtjänsten eller med epitetet ”nyliberalism”. Genom det grönblåa samarbetet så har Miljöpartiet fått igenom mycket stora delar av den politik vi gick till val på, samtidigt som Stockholm får ett stabilt majoritetsstyre och Sverigedemokraterna hålls ute från inflytande.

De gröna avtrycken är tydliga även inom välfärdsfrågorna, där det nu blir en utökad förtur i bostadskön för våldsutsatta kvinnor, förstärkt hemlöshetsarbete och fortsatt fria entré på kommunala museer. Det är politisk förändring på riktigt, i skarp kontrast till Nordling Blancos och Rantala Bonniers anklagelser. Vi välkomnar dock deras engagemang för miljöfrågor, något de sällan om ens någonsin skrivit debattartiklar kring tidigare. Det behövs många krafter i samhällsdebatten som driver på den gröna omställningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.