Debatt
Psykisk ohälsa
2 januari 2018 kl 11:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Möt ungas psykiska ohälsa med lyhördhet

BUP erbjuder mer vård än någonsin tidigare för att klara att möta den växande psykiska ohälsan hos unga. Men för att vårdinsatserna ska blir effektiva måste barn- och ungdomsvården bli mer patientorienterad och ungdomarna fångas upp tidigare. Vuxenvärlden i allmänhet och psykiatrin i synnerhet måste bli bättre på att lyssna på barn och unga som mår dåligt.

Det här är en opinionstext

Allt fler barn och unga upplever psykisk ohälsa och söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Antalet hjälpsökande har på fem år nästan fördubblats från 65 000 år 2012 till 120 000 patienter år 2016. Färska siffror visar att den negativa spiralen tyvärr fortsätter. BUP har svarat genom att öka sin kapacitet och ger mer vård än någonsin tidigare, men glappet mellan efterfrågan och tillgång växer. Det betyder att barn och unga fortsatt tvingas vänta allt längre på vård.

Det ökade belastningen på BUP är en signal om att samhället inte lyckats utveckla en fungerande "första linje", som kan ge tidiga eller förebyggande insatser i de ungas vardagsmiljö. En förklaring till att det blir så är att barn och unga ofta kan ha svårt att själva formulera sina behov och hävda sina rättigheter. Skolan, vården och myndigheterna missar ofta tidiga tecken på psykisk ohälsa. De unga får kontakt med vården alldeles för sent, när de mår mycket dåligt.

För att förbättra situationen för de barn och unga som söker vård på BUP, och deras anhöriga, behöver en rad förändringar ske: Tidiga insatser måste prioriteras. Elevhälsovården behöver få bättre förutsättningar för att arbeta förebyggande och kunna fånga upp de unga som behöver stöd så snabbt som möjligt. Socialtjänsten måste kunna erbjuda insatser anpassade till varje enskild familj. Ungdomsmottagningar behöver nå fler unga och få en fördjupad kompetens kring psykisk ohälsa.

Ju bättre samhället kan ge det stöd som behövs när det behövs, desto färre unga behöver utveckla en allvarlig psykisk ohälsa som kräver specialistvård inom psykiatrin. Med ett minskat tryck tror vi att BUP kan bli en stabilare och mer attraktiv arbetsplats med bättre förutsättningar för att ge god vård. Men även inom BUP behövs förbättringar, med ett mer patientorienterat arbetssätt som innebär större fokus på delaktighet och inflytande för de unga som vården är till för.

När vårdaktörer bedriver och utvecklar verksamheten i dialog med patienter och anhöriga så höjs kvalitén men även upplevelsen av den vården. Det gynnar såklart patienterna men även arbetsklimatet, vilket leder till fler vill jobba (kvar) i verksamheten. Ett led att få en mer lyhörd och patientorienterad verksamhet är att göra brukarstyrda brukarrevisioner för att ta reda på vad den enskilda mottagningen kan göra för att fungera bättre för de som söker vård. Den första brukarrevisionen inom BUP genomfördes i våras i Skåne och gav verksamheten både en beskrivning av vad som upplevs fungera bra och en mängd konkreta förslag kring hur tillgänglighet, samverkan och involvering av anhöriga kan förbättras.

NSPH arbetar inom Arvsfondsprojektet Växa och må bra med att stärka ungas rätt att komma till tals i skolan, inom socialtjänsten och i kontakter med psykiatrin. När ungdomarna engagerade i Växa och må bra formulerar sina egna tips till vuxna och vårdgivare som möter barn som mår dåligt handlar dessa om: att visa att man bryr sig genom att våga fråga och sedan lyssna uppmärksamt, och att framförallt vara tillgänglig

Det är uppenbart att det behövs krafttag för att säkra en tillgänglig och kvalificerad vård för barn och unga. Många av dessa behöver fattas och förankras högt upp i politiken. Sådant tar tid, men redan nu kan vuxna som möter barn i sitt yrke börja prata mer om psykisk hälsa och ohälsa, om känslor, om stress, om nedstämdhet, om likheter och om olikheter. Sist men inte minst, lyssna på vad de unga själva har att säga om detta. De vill bidra.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 januari 2018 kl 11:45

Skribenter

Anki Sandberg
ordförande för NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
Karin Engberg
projektledare för NSPH:s projekt Växa och må bra