Ska tiggeri förbjudas? Hela debatten

”Moraliskt patos har den som ser tiggeriets baksida”

Ska moralen styra i tiggeridebatten? Det kan mycket väl vara så att ett Sverige där tiggeri är tillåtet orsakar mer lidande än ett samhälle där det är förbjudet, skriver Malcom Kyeyune i en slutreplik. 

Slutreplik. Ingen, vare sig i Sverige eller annorstädes, tycks kunna undgå att lägga märke till att vårt land just nu genomgår en mycket förvirrad period rent politiskt. Ett av leden i denna förvirring finner vi i S-politikern Annica Gryheds uppriktiga uppmaning att bygga vårt samhälle på moral och värderingar. För hur skulle ett annat samhälle egentligen se ut?

En befogad fråga, kan tyckas. Problemet är att frågeställaren inte verkar ha insett att det är en skillnad på moraliska värderingar och rena känslor. Att agera moraliskt, lär oss till och med de gamla grekerna, kräver inte sällan att känslorna läggs åt sidan, och den som låter känslorna – stundens patos, om ni vill – styra, kan således finna sig agera i strid mot allt vad god moral heter.

Ett exempel kan ges. Ingen tvivlar väl på att den läkare som tar värvning hos Läkare Utan Gränser och erbjuder gratis vård i krigshärjade länder, agerar utefter en föredömlig moralisk kompass.  

Väl på plats så måste dock dessa läkare, för att fullgöra sina moraliska föresatser, ägna sig åt så kallat triage. Triage är den process varmed olika skadade ges olika prioriteringar, baserat på vilka som har störst problem samt vilka som har störst chans att överleva. Triage innebär, i sina värsta stunder, att ta beslut som leder till att vissa lämnas att dö, därför att de som har bäst chans att överleva måste behandlas först.

Den läkare som låter känslorna styra vem det är som får behandling, snarare än de kalla och hårda bedömningsgrunder som ligger till grund för triage, kommer att ha misslyckats med sin moraliska föresats att rädda så många liv som möjligt.

Kanske är detta exempel något svenska politiker borde lära sig av, i den mån kraven hos deras yrkesutövning hindrar dem från att ägna allt för mycket tid åt moralfilosofi likt de grekiska mästarna?

Moral och värderingar är, i slutändan, anledningen till att känslobefriade kalkyler och bedömningar behövs. Utan dem är risken att människan agerar på sätt som försvårar, snarare än försvarar, byggandet av ett moraliskt samhälle. Detta är en lärdom med ett antal tusen år på nacken. Ändå verkar den ofta glömmas bort, även i ett modernt land som vårt.

I en tid som vår, där det går att läsa i tidningen att enkelheten i att ägna sig åt trafficking leder till att tiggare i Sverige blivit utsatta för mordförsök efter att de signalerar att de vägrar att tigga tycks det mig som att den som är ärlig i sitt moraliska patos har en skyldighet att se till detta.

Det kan mycket väl vara så att ett Sverige där tiggeriet är tillåtet orsakar mer lidande för dessa människor än ett samhälle där det är förbjudet, av just detta skäl. Här, precis som på akutavdelningen, bör maggropen under alla omständigheter nekas platsen i förarsätet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.