Moms på vård minskar den idéburna välfärden

Den 1 juli 2019 infördes en ny moms som innebär att all vård och omsorg som utförs med inhyrda experter blir 25 procent dyrare. Det gäller även för skolor som hyr in skolpsykologer, kuratorer eller annan personal. Kan finansminister Magdalena Andersson (S) tigande åse denna nya tolkning som Skatteverket gör och som underminerar viktiga principer i välfärden?

Vi som företrädare för den idéburna sektorn står i dag för en del av vården och sociala omsorgen där verksamheter styrs av viljan att göra samhällsnytta. Inflytande och demokrati är centrala begrepp i dessa verksamheter, liksom att vinster återinvesteras i verksamheten eller på annat sätt kommer medlemmar, patienter, elever, medarbetare, kunder och brukare tillgodo.

Skatteverkets nya tolkning av momsreglerna innebär att det i ett slag blir en mycket högre kostnad, inte bara med inhyrning från bemanningsföretag, utan också med läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra som verkar som enskilda konsulter.

Momsen på inhyrd personal kommer att drabba alla våra medlemmar som hyr in personal för vård och social omsorg. Ideella föreningar och stiftelser som bedriver till exempel sjukvård eller social omsorg bedriver en momsfri verksamhet och kan därför sällan kompensera för den ökade kostnaden som momsplikten medför genom att göra momsavdrag i nästa led.

Över 80 procent av den idéburna sektorns intäkter kommer från offentliga medel genom avtal med landsting, regioner eller kommuner. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheterna och kommer sålunda brukare och patienter till del. Det finns inga externa ägare som plockar ut vinsterna.

Det är dags att regering och riksdag uppmärksammar denna olyckliga tolkning av en dom och fattar beslut om ett rimligt regelverk. På kort sikt bör Skatteverket skjuta på rättstillämpningen tills rättsläget är klarlagt. Men för varaktig förändring krävs politiska beslut.

Regeringen har av riksdagen nyligen uppmanats att ta fram en risk- och konsekvensanalys av Skatteverkets ställningstagande. Det finns med detta en förhoppning att regeringens eventuella förslag kan komma att dämpa de negativa konsekvenser som kommer att drabba mindre som större verksamheter inom vård, social omsorg och skola oavsett associationsform.

Om Skatteverket inte skjuter på tillämpningen till dess att lagstiftaren har hunnit i fatt riskerar många mindre verksamheter inom vård och social omsorg att slås ut. Dit hör till exempel mindre vårdcentraler som kan komma att stänga; det blir dyrare för äldreboenden att låta göra specialistinsatser och för skolor att ha råd att ta in skolpsykologer och andra specialister.

Regering och riksdag har vid flera tillfällen uttryckt önskemål om en mångfald aktörer och leverantörer inom välfärden och då inte minst att idéburen sektor ska växa sig starkare. Effekterna av Skatteverkets rättstolkning blir att den idéburna sektorn blir mindre, inte större. Nu är det dags för regering och riksdag att svara upp mot det som tidigare utlovats.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.