Moderaternas Sverigemöte 2018 Hela debatten

Moderaterna borde vilja värna den svenska modellen

I dagarna samlas moderater från hela landet i Göteborg för att staka ut riktningen inför valet i september. En fråga de ställs inför är huruvida staten ska utöka sin makt över arbetsmarknaden. Det vore ett misstag. Ökad politisk inblandning slår mot omställning och tillväxt, skriver Martin Linder och Henrik Ehrenberg, Unionen.

Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Digitaliseringen, globaliseringen och den demografiska utvecklingen tvingar oss att tänka nytt. Risken finns dock att man i ett sådant läge fattar beslut på lösa grunder och inte till fullo ser konsekvenserna av sina handlingar.

Moderaternas engagemang för arbetsmarknaden är välkommen. När partiets medlemmar samlas i Göteborg i dagarna är Unionen självklart på plats och ser fram emot konstruktiva samtal. 

Vi är överens om att det finns problem på dagens arbetsmarknad. Många arbetsgivare skriker efter arbetskraft samtidigt som hundratusentals personer inget hellre vill än att få ett jobb. Vi ser också hur behovet av kompetensutveckling växer ute på landets företag. Fyra av tio privatanställda tjänstemän har inte fått ta del av någon kompetensutveckling det senaste året. Och av dem som fått kompetensutveckling uppger lika många att utbildningen saknar relevans för verksamheten, enligt Unionens undersökningar.

Men att som Moderaterna föreslå statligt beslutade lägstalöner för vissa grupper och via lagstiftning försämrade turordningsregler skulle inte lösa problemen. 

Den svenska partsmodellen är den främsta garanten för tillväxt och stabilitet. Via samförstånd och kompromissvilja, och genom att fokusera på jobb och utveckling, har arbetsgivare och arbetstagare i decennier lagt grunden till det samhällsbygge som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation. Det gynnar arbetstagarna, det gynnar företagen och det gynnar svensk konkurrenskraft.

Att Moderaterna nu diskuterar åtgärder som hotar det arbetet är oroväckande.

Turordningsreglerna beskylls ofta för att leda till en stelbent arbetsmarknad där kompetens inte spelar någon roll. Det är en myt. Via kollektivavtalen har företagen goda möjligheter att behålla nödvändig kompetens vid neddragningar. Det bygger dock på att turordningsreglerna finns där som grund till förhandling, som den yttersta garanten för att ingen ska behandlas godtyckligt vid uppsägningar.

Det har lett till omställningsavtal mellan parterna som innebär att den som blir uppsagd får stöd att hitta en ny anställning, utbilda sig eller starta företag. För Unionens medlemmar genom Trygghetsrådet TRR. I gengäld har arbetsgivarna fått större möjligheter att behålla nyckelkompetens. Om förutsättningarna för omställningsavtal rycks undan finns risken att stödet till varslade personer istället måste hanteras av staten, exempelvis genom Arbetsförmedlingen. Det är svårt att se hur ett förstatligande av väl fungerande privata lösningar skulle leda till en mer effektiv eller kvalitativ stödverksamhet.

Moderaterna och övriga allianspartier vill genom inträdesjobben lagstifta om lönenivåer för unga och nyanlända. Att underlätta för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden är viktigt. Men att införa statligt reglerade löner vore ett misstag som skulle slå mot själva kärnan i den svenska partsmodellen. 

Fack och arbetsgivare har en lång historia av att via förhandlingslösningar bidra till högre produktivitet och tillväxt. Ett aktuellt exempel är förslaget om etableringsanställningar. Förslaget har tagits fram gemensamt av parterna och har därigenom goda förutsättningar att leda till en långsiktig lösning. Ingen vinner på att förslaget politiseras och blir till en blockskiljande fråga. 

Unionen är Sveriges största fackförbund. Vi och våra 650 000 medlemmar är alltid beredda att diskutera hur vi bäst rustar Sverige för framtiden. För oss är det dock självklart att vägen till framgång på arbetsmarknaden inte går via ökad statlig inblandning. Det är en inställning som vi tror Moderaternas företrädare sympatiserar med. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.