SLUTREPLIK. I vår artikel Feltänkt göra det svårare att bli lärare (DS 3/8) försökte vi genom fraser som ”bredda diskussionen” och bekräftelse om att ”problemformuleringen är korrekt” visa på välvilja i tolkningen av Isak Skogstads, Lärarnas Riksförbund studerandeförening, analyser.
Tyvärr gör Skogstad i debattartikeln Överskott på historielärare hjälper inte glesbygden (DS 4/8) den mest osannolika tolkningen i sin replik och följer det mönster som återfinns i sociala medier.
Vi tar bestämt avstånd från enkla retoriska poäng som kan vinnas på att ifrågasätta motpartens kompetens eller förmågor, och söker i stället bekräftelse och samförstånd. Skoldebatten i dag är tillräckligt polariserad.
Med detta fastslaget gör vi ett nytt försök att sammanfatta vår ståndpunkt:
1. Det är viktigt att ha behöriga och numera legitimerade lärare i verksamheten.
2. Lärarna behöver förutom behörighet, också vara lämpliga för yrket.
3. Genom att färre kan bli lärare, kommer vi att ha tillgång till färre att rekrytera bland.
4. Problemet är nationellt men större i gles-/landsbygd än i storstäder.
Att behöva belägga varför lämplighet är viktigt för lärare med stöd i forskning är som att begära väderprognos för att veta om det regnar ute. En titt ut i verkligheten avslöjar det mesta just i detta fall.
Flera av argumenten, till exempel kring skolans framtida utmaningar, samarbetet med lokala näringslivet, samt lärare som ”väljer” sina elever bemöttes inte alls i repliken. Och det är inte konstigt. Det här är komplicerade frågor som inte har givna svar.
Att jämföra läraryrket med rekrytering av, i många fall temporär, arbetskraft som med kort varsel får infinna sig i främmande miljöer skiljer sig väsentligt från läraryrket och det krav på lånsiktighet som finns inom skolverksamheten. Vi utgår från att Skogstad vill exemplifiera även om det inte riktigt är jämförbart.
Vi har ett genuint önskemål om att debattklimatet förändras och att vi respekterar varandras profession.
Detta innebär att oliktänkande ska tillåtas och att redan fastslagna principer inte ska få härja fritt varken här eller i sociala medier.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
