Debatt
Ekonomi
26 maj 2014 kl 10:22

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Lägre ränteavdrag hårt slag mot hyresrätten

Förslaget om att drastiskt minska möjligheterna för fastighetsbolag att dra av sina räntor riskerar att bromsa byggandet av hyresrätter i ett läge när det krävs fullt ös, skriver Olle Wästberg.

Det här är en opinionstext

Olle Wästberg
fd statssekreterare på finansdepartementet

Nyligen avslöjades att den statliga företagsskattekommittén – ledd av HG Wessberg (M) – kommer att föreslå att möjligheterna för fastighetsföretag att dra av sina räntor drastiskt minskas. Ränteavdragen ska få uppgå till högst 25 procent av rörelsevinsten.

Motivet är fiskalt; mycket riktigt sitter Skatteverkets generaldirektör i utredningen. Man vill få in pengar för att sänka bolagsskatten. Det är ett gott motiv. Det finns en ”race to the bottom” när det gäller företagsskatt. Pfizer motiverar t ex köpet av Astra med de lägre skatterna i Storbritannien.

Utredningens förslag kommer att leda till svåra gränsdragningsproblem. Vad är ett fastighetsbolag? Hur stor andel av företagets verksamhet ligger i fastighetsägande? Hur skiljer man olika sorters lån? Som så ofta när skattesystemet krånglas till blir de största vinnarna revisorer och skattejurister.

Det är dock en annan fråga som är nödvändig att ställa: Hur påverkar förslaget bostadsbyggandet?

Tillsammans med Göran Persson och Agneta Dreber har jag det senaste året arbetat i den privatfinansierade gruppen Nybyggarkommissionen. Vi kunde konstatera att Sverige sannolikt har Europas högsta byggkostnader. I princip samma hus kan byggas till halva priset i andra europeiska länder. Det driver upp hyrorna i nybyggnationen till en nivå som gör att fastighetsföretagen i dag får svårt att hyra ut.

Ska vi få fler hyreslägenheter byggda krävs att byggkostnaderna pressas. Och sättet att göra det är att sänka risken och att öka konkurrensen. När det kan ta upp till tio år mellan markanvisning och spaden i marken – på grund av alla regler, överklaganden och all byråkrati – kan mindre företag inte ta den ekonomiska risken.

Svenska byggnormer är lokala. Det kan t ex finnas olika krav på energianpassning i olika stockholmskommuner, där rimligen klimatet är identiskt. Hade vi samma byggnormer och tillämpningar av dem över hela Sverige – och helst hela Norden – skulle vi få en marknad som gjorde industriellt byggande och konkurrens möjliga.

Det här är åtgärder som brådskar. Bostadskrisen är akut. I detta läge föreslår företagsskattekommittén att det ska bli dyrare för fastighetsföretag att låna. Att fastighetsföretag är högt belånade är ingen orimlighet. Hus ska stå i minst hundra år. Då är det naturligt att genom lån sprida kapitalkostnaden över lång tid. Kommitténs förslag kommer att göra fastighetsägare försiktigare.

Eftersom hyresrätter är framtunga att äga – byggkostnaderna kommer nu och avkastningen sker under många år – innebär de en något större risk än att bygga ett hus som så fort det är färdigt säljs till en bostadsrättsförening.

En del fastighetsföretag bygger för egen förvaltning. Andra köper av byggare. Effekten av högre kapitalkostnader – när räntor inte blir avdragsgilla – är densamma, d v s minskat incitament att bygga hyresrätter. Fastighetsföretagen kommer helt enkelt att bli försiktigare – i ett läge där det krävs fullt ös.

Socialdemokraterna föreslog nyligen att den statliga banken SBAB skall få tre miljarder kronor att låna till förmånliga villkor till dem som bygger hyresrätter. I dag är dock knappast problemet att det inte finns tillgång på kapital eller att räntorna är höga. Det är planprocessen och bristen på konkurrens som driver upp kostnaderna.

Läget skulle bli annorlunda med företagsskattekommitténs förslag. När finansieringskostnaderna ökar kommer det att krävas kraftiga subventioner för att få bostadsbyggande.

Företagsskattekommitténs har skjutit sig själv i foten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 maj 2014 kl 10:22
Uppdaterad: 30 maj 2014 kl 11:35

Skribent

Olle Wästberg
fd statssekreterare på finansdepartementet