Mindre än en procent av kommunernas post är digital

Regeringen klubbade Sveriges digitaliseringsstrategi 2017. Den satte målet att ”statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag”.

En kartläggning som vi genomfört, och som publiceras i en rapport (9/12), visar att målet är mycket långt från att nås. Snart fyra år senare är det fortfarande över 200 kommuner som inte ens skickar digital post. Detta trots att över 4 miljoner svenskar har en digital brevlåda. En opinionsundersökning som Kivra genomfört i samarbete med Kantar Sifo visar att sju av tio svenskar anser att kommuner, regioner och myndigheter bör skicka post digitalt i större utsträckning än i dag. 

Den långsamma utvecklingen är särskilt förvånande eftersom det ända sedan 2013 finns en statlig infrastruktur – Mina meddelanden – där kommunerna kan skicka digital post på ett säkert sätt till medborgare och företag. I början av 2014 hade 42 kommuner påbörjat arbetet med att ansluta till Mina meddelanden. I dag, sex år senare, har antalet anslutna kommuner bara blivit ungefär dubbelt så stort. I den takten kommer det dröja ytterligare flera decennier innan alla medborgarna kan få sin kommunpost digitalt.

Även om drygt en fjärdedel av kommunerna har anslutit sig till Mina meddelanden är volymerna som skickas fortfarande är mycket små. Under 2019 skickade kommunerna totalt drygt 350 000 digitala brev – mindre än 1 procent av kommunernas totala brevutskick.

Tyvärr är kommunernas långsamma digitalisering av posten en liten illustration av ett mycket större problem.

Under hösten 2020 har det presenterats två stora internationella jämförelser av myndigheternas digitaliseringsarbete som visar att Sverige halkar efter. 

”The eGovernment Benchmark 2020”, EU-kommissionens rankning av de digitala förvaltningarna i Europa, visar att utvecklingen under de senaste två åren har gått långsammare i Sverige än i nästan alla andra europeiska länder. Totalt hamnar Sverige på sista plats i Norden och på plats 14 av 36 i Europa – långt ifrån digitaliseringsstrategins mål att vara bäst i världen.

Ännu dystrare läsning är samarbetsorganisationen OECD:s Digital Government Index. I undersökningen jämförs medlemsländernas strategier och styrning för att digitalisera den offentliga förvaltningen. Av 29 jämförda länder hamnar Sverige sist. 

Om Sverige ska ha någon möjlighet att nå målet att vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste man börja med de lågt hängande frukterna. Brevutdelning är den samhällsfunktion som kanske är enklast att digitalisera:

• Det är tekniskt relativt lätt att ansluta till Mina meddelanden.
• Hälften av  den vuxna befolkningen har redan en digital brevlåda, och antalet användare växer snabbt.
• Det är ekonomiskt. Kommunerna skulle spara uppskattningsvis 250 miljoner kronor per år på att gå över helt till digital post i stället för att betala porto för fysiska brev.

2017, samma år som regeringen klubbade sin digitaliseringsstrategi, föreslog den statliga utredningen reboot – omstart för den digitala förvaltningen att alla medborgare skulle ha rätt att få sin myndighetspost digitalt, det vill säga att det inte längre skulle vara frivilligt för kommuner, regioner och myndigheter att skicka sin post digitalt. 

Förslaget har fortfarande inte genomförts. Verkligheten visar att det är hög tid att göra det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.