Återvinning

”Miljöpolitiken kräver mer av samsyn och pragmatism”

Miljön har alltid legat oss centerpartister varmt om hjärtat. Nu pågår en översyn av ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Det är en viktig fråga där vi som kommunpolitiker vill ge vår bild av hur återvinningen kan förbättras, skriver 14 kommunalråd.

Naturen och miljön har alltid legat oss centerpartister varmt om hjärtat. Att förvalta vår gemensamma jord och att hushålla med våra ändliga resurser har varit ledstjärnor under lång tid. Att återanvända och återvinna saker är ett av de sätt vi gör detta på. Nu pågår en översyn av ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Det är en viktig fråga där vi som kommunpolitiker vill ge vår bild av frågan.

I dag finns det uppdelade ansvar (monopol) för insamling och återvinning. Bland annat har kommunerna ansvar för det sk hushållsavfallet (brännbart hushållsavfall och matavfall), medan förpackningsindustrin har ansvar för förpackningarna (glas, plast, metall, papper/kartonger och dagstidningar). Detta system är gjort med producentansvaret i fokus, det vill säga att förorenaren betalar. Det är ett viktigt styrmedel för att skapa mer resurssnåla förpackningar som är lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Det var Centerpartiet som för drygt tjugo år sedan gick i bräschen för att införa producentansvar för förpackningar. Under dessa år har vi också sett allt mer smarta och miljövänliga förpackingar där producentansvaret varit en viktig drivkraft.

Allt väl så långt, men tyvärr visar bland annat aktuella analyser av hushållens avfall att systemet inte fungerar som tänkt. Ungefär en tredjedel av hushållsavfallet som samlas in av kommunerna består av förpackningar där ju både intäkterna och ansvaret för insamlingen ligger på förpackningsindustrin, men där kostnaden och ansvaret gentemot den enskilde hamnar på kommunerna. Principen om att förorenaren ska betala frångås därmed och istället åker förorenaren snålskjuts på fastighetsägarna och kommunerna. Och i slutändan är det konsumenterna som betalar för insamlingen och återvinmningen två gånger – först direkt när man köper en vara, sen indirekt en gång till via avfallstaxan.

Att systemet inte fungerar, vittnar de otaliga utredningar som tillsatts sedan införandet 1994, nu senast av nuvarande regering som klargjort att den vill överföra insamlingen av förpackningarna till kommunerna.

För att vi alla varje dag ska välja att återanvända och återvinna krävs ett system som gör det lättare att göra rätt än att göra fel. Därför anser vi att systemet måste ta sin utgångspunkt vid (eller under) diskbänken, och inte på ett företags kontor eller runt ett bord med politiker. 

Nuvarande ordning förhindrar nya innovationer på området där exempelvis sopsugssystem och gemensamma behållarsystem kan samla in flera avfallsfraktioner till återvinning nära hemmet, med drastiskt minskade transporter som följd. Även i villaområden och på landsbygden skulle insamlingen kunna ske mer fastighetsnära än i dag.

Att en tredjedel av kommunens avfall består av det som förpackningsindustrin har ansvar för torde tyda på att kommunerna erbjuder ett enklare och lättare system för återvinning. Att skapa regler som förstärker detta beteende vore bättre än tvärtom - allt i syfte att återvinna mer.

Därför blev vi förvånade när Alliansen tidigare i våras drev fram ett tillkännagivande i riksdagen om att stoppa arbetet med att ändra ansvaret för insamlingen av förpackningarna. Miljöpolitiken vinner inte på låsningar, det krävs istället mer av samsyn och pragmatism. 

Vi vill gärna utveckla producentansvaret och sluta kretsloppen på fler områden än förpackningar. Inte minst ser vi behovet när det gäller exempelvis kläder, kemikalier och sällsynta jordartsmetaller. Men vi måste ta fram system som gör att det fungerar lätt för oss alla i vardagen och då krävs en förändring. Precis som företagen ofta önskar ”en dörr in” när de har kontakt med kommunerna är det inte konstigt att medborgarna önskar detsamma när det gäller återvinning.

Att företag och entreprenörer per automatik skulle vara bättre på att få insamlingen att fungera än våra kommunala tjänstemän tror vi inte på. I våra kommuner finns en stor kompetens inom området. I till exempel Rättvik och Leksand har taxan för avfall sänkts de senaste åren samtidigt som tillgängligheten och nöjdheten ökat. Sannolikheten att införa och öka den hushållsnära hämtningen ökar också om den som har ansvaret har en större volym att fördela kostnaderna på.

Vår syn på detta innebär inte att vi inte även i framtiden kommer att upphandla de flesta av tjänsterna av insamlingen – ofta av lokala entreprenörer. En utveckling av både insamlingen och återvinningen både bör och ska ske i nära samarbete med de företag som jobbar med detta. Att förpackningsindustrin helt plötsligt skulle införa större och mer resurskrävande förpackningar och sluta jobba smartare bara för att de i fortsättningen bara skulle få finansiera, men inte utföra, själva insamlingen tror vi inte på.

Vi anser sålunda att vi i Sveriges 290 kommuner utifrån våra lokala förutsättningar i landet ska få ansvar för insamlingen även av förpackningar. Därmed skulle vi på ett mer effektivt sätt kunna återvinna våra gemensamma resurser.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.