Miljöpartiets miljardsatsning skadar läkarutbildningen

Den 21 september aviserade Miljöpartiet i ett pressmeddelande att de avser att satsa en halv miljard kronor på 1 000 nya nybörjarplatser på läkarutbildningen. Bakgrunden till förslaget är de höga kostnaderna för hyrläkare, och uppgiften att Sverige är beroende av att en tredjedel av svenska läkarstudenter läser utomlands.

Behöver Sverige verkligen 1 000 nya nybörjarplatser på läkarutbildningen? 1998 antogs 852 studenter till läkarprogrammet. På fjorton år har den siffran ökat med 90 procent, till 1 622 nybörjarplatser år 2012. Det tar ungefär motsvarande tid, 14 år, att genomgå grundutbildning, allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring – således speglar mängden specialister i grova mått det antal läkarstudenter som påbörjade sin grundutbildning 1998. I dag är vi nästan dubbelt så många, och ytterligare 3 000 svenskar studerar till läkare utomlands. Framtiden får utvisa huruvida vi, med en av världens högsta läkartätheter i dag, verkligen är beroende av att utbilda så pass många läkare. 

Med ytterligare 1 000 nybörjarplatser skulle det innebära att drygt två procent av de 118 537 elever som sökte till gymnasiet 2012 ska utbildas till läkare i framtiden. Detta är liktydligt med att en på femtio gymnasieelever skulle gå emot en framtid som läkare.  

Kommer Sverige att kunna säkra tillgången på kompetent personal inom andra områden, om en på femtio blir läkare? Kommer en på femtio att kunna få jobb som läkare, eller vill Miljöpartiet utbilda läkare till arbetslöshet? Och kanske viktigast av allt, kommer en på femtio att kunna få en adekvat utbildning, när kvalitetsmåtten på läkarutbildningen störtdyker redan i dag, i kölvattnet efter de omfattande expansioner som utbildningsminister Jan Björklund påbörjade 2006? 

Läkaryrket är i många avseenden ett hantverksyrke, och det måste finnas utrymme att tillgodogöra sig praktiska kunskaper. I Medicine Studerandes Förbunds enkäter, som besvarats av studenter på samtliga lärosäten med läkarutbildning i Sverige (undantaget Örebro, som startade 2011) ses en tydlig korrelation mellan ett växande studentantal och lägre praktisk kunskapsnivå mot slutet av utbildningen. Färre studenter får chansen att öva på praktiska moment som de förväntas behärska i sin yrkesutövning, och detta är klart oroväckande.  Vi har fått muntliga rapporter om att studenter inte kunnat genomföra för utbildningen obligatoriska moment eftersom det ej kunnat beredas praktikplatser åt alla - och nu vill ni att vi ska bli ännu fler?!

Ett annat orosmoment är bristen på AT- och ST-tjänster. Allt fler läkare utbildas, men genomströmningen haltar eftersom det inte inrättats utbildningstjänster i samma takt. Vi har hyrläkare eftersom det saknas specialister, snarare än platser på grundutbildningen.  Jag finner det häpnadsväckande att genomströmningen får sinkas så, när vi har ett uppenbart behov på specialistnivå. 

Det är hög tid att våra politiker slutar komma med snabba, ogenomtänkta lösningar på problem som de ägnat alltför få minuter åt att analysera konsekvenserna av. Jag blir bestört när tidningsrubriker, lyfta ur sin kontext, blivit vägledande för hur en halv miljard ska spenderas. I synnerhet när en hel generations läkare riskerar att få en undermålig utbildning, och när en hel generations patienter riskerar att stå inför läkare som inte vet hur man syr ihop deras sårskada, hur man reponerar deras frakturer eller hur man tar den där viktiga blodgasen. Det är oförsvarbart och nu är det dags att politikerna tar sitt ansvar!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.