Upphandling

Miljökrav släpar efter när kommuner skiftat fokus

Offentlig upphandling pekas ut som ett viktigt verktyg för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Men fokus har nu skiftat från ekologisk till social hållbarhet. Majoriteten av kommunerna ligger efter med att ställa effektiva miljökrav. Ett helhetsperspektiv lönar sig långsiktigt.

Hållbar utveckling handlar i stort om att skifta perspektiv. Från ett kortsiktigt, till ett långsiktigt. Utvecklingen måste innebära en väg där icke hållbara alternativ väljs bort. Hur väljer vi då rätt?

Ett sätt att påverka vilken väg vi ska välja är genom lagstiftning. När begreppet hållbar utveckling ska operationaliseras genom lagstiftning och i praktisk tillämpning är risken dock stor att något går förlorat.

Inte minst med anledning av att begreppets innebörd i sig är omdiskuterat i forskningsvärlden. Ett område där diskussionen varit omfattande de senaste åren är offentlig upphandling.

I de globala miljömålen pekas offentlig upphandling ut som ett viktigt verktyg för hållbara konsumtions- och produktionsmönster och både EU och den svenska regeringen har tydliggjort att offentlig upphandling är ett viktigt strategiskt verktyg.

Men hur ser då detta ut i utformningen av lagstiftningen och i tillämpningen av den?

Nu gällande LOU (Lag 2007:1091 om offentlig upphandling) möjliggör både miljö- och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Alltså att samhälleliga mål integreras i den offentliga upphandlingen i statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Med den väntade nya lagen om offentlig upphandling under 2016 kommer detta perspektiv att stärkas och i vissa hänseenden bli ett krav från lagstiftaren. Vad är då problemet?

Miljökrav i offentlig upphandling har diskuterats och aktualiserats i Sverige i över ett årtionde. Priser har delats ut till bästa gröna upphandlare och leverantör av statliga myndigheten Miljöstyrningsrådet (sedan infört i konkurrensverket, nu i upphandlingsmyndigheten). 

Priset skiftade namn till bästa hållbara upphandlare och leverantör, sannolikt för att bredda perspektivet. Innebär detta att Kommunsverige har skiftat fokus? Jag menar att så är fallet i stort.

Åtminstone för de som ligger framkant. Fokus har skiftat från ekologisk till social hållbarhet. Majoriteten av Sveriges kommuner ligger efter med att ställa effektiva miljökrav i offentlig upphandling, men kommer att hjälpas av att lagstiftningen skärps och att vissa har gått före.

Problemet som jag ser det är att vi tenderar att inte kunna hantera helhetsperspektivet. Vårt utbildningssystem och verktygen i kommunal verksamhet är inte anpassade för det.

Vi hanterade till viss del att diskutera miljökrav i form av miljöledningssystem och energiförbrukning, men miljömålen är vi inte närmare att nå i år än året innan.

Nu har fokus skiftat till en debatt kring sociala hänsyn. Eller var det sociala villkor, eller sociala krav?

Visst, det är viktigt att begreppen reds ut och att vissa går före i att testa de rättsliga gränserna för hur socialt hållbar offentlig upphandling kan vara ett effektivt styrmedel mot hållbar utveckling.

Däremot måste vi skapa förutsättningar för ett perspektivskifte i stort. Där utbildningssystemet anpassar sig till dagens behov av systemövergripande kunskap.

Där Kommunsverige skaffar sig förutsättningarna, kompetensen och systemen, för att hantera hållbar offentlig upphandling. Det behövs kunskap om att förena olika perspektiv i den kommunala sfären.

Det behövs arbetsmodeller och system för budgetarbete och inköp som också lever upp till dessa behov. Annars blir risken stor att vi väljer en icke hållbar väg för de offentliga inköpen.

Att vi åker ner i stuprännorna i stället för att stanna i hängrännorna. Helhetsperspektivet, eller strategisk offentlig upphandling, kommer att löna sig långsiktigt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.