Migrationsverket

Migrationsverkets blinda fläck

Det gör ont i hjärtat att mamma inte reagerade när min farbror beslutade att låsa in mig i familjens eget fängelse. Jag behandlades som brottsling för att jag var ateist. Det värsta var inte att bli inlåst, utan att min bödel var min egen familj

Så säger Ahmad Alkumer när vi träffas efter hans muntliga förhandling på Migrationsdomstolen i Göteborg. Den energiske mannen blir tyst en längre stund, som om orden fastnar i hans hals. Ahmad Alkumer är trettio år gammal och född i Irak. Han flydde till Sverige 2015. Resan hit var svår, men det svåraste var flykten inom hans hemland Irak. Hans farbror, som var klanledare låste in honom i en källare utan mat och vatten. Efter tre dagar erbjöd han Ahmed två ”valmöjligheter”: att svälta ihjäl eller att uttala trosbekännelsen.

Ahmed ville inte dö så han låtsades att han ville tillbaka till islam. Han blev utsläppt, men bevakad.  ”Att tro på något du inte tror på är mer komplicerat än att rabbla några religiösa fraser och uttryck”, säger han.

Ahmed slutade tro på islam gradvis. Det började när han upplevde att omgivningen kunde bagatellisera grymheter i religionens namn. När han började läsa böcker blev han övertygad om att islam inte var något för honom. När han öppet kritiserade sin religion och islamisterna blev familjens heder kränkt – med resultatet att både släkten och islamisterna jagade honom i nio månader, tills han lyckades fly från Irak.

När jag frågar Ahmed om hans mor och hur hon reagerade när han blev inlåst och jagad blir han känslosam och säger: ”Jag vet att min mamma älskar mig. Men hon är en kvinna och hon skulle aldrig våga säga emot klanen. Kvinnorna ska bara lyda. Min syster giftes bort som barn, min mamma gjorde inget då heller för att stoppa äktenskapet”

Hederskulturen har olika skepnad, och förtrycket varierar. Kvinnor är de mest drabbade och straffas hårdast om de bryter mot familjens regler eller fattar sina egna beslut. Män hedersförtrycks främst i två fall. När de inte accepterar rollen som förtryckare, eller när de kommer ut som homosexuella eller ateister. 

I första fallet, blir männnen utfrysta, behandlas med förakt för att de inte deltar i att reproducera förtrycket, men de riskerar inte att själva dödas. I det andra fallet är situationen mycket svårare. Homosexuella och ateister hotas och upplever systematiska påtryckningar. Risken för hedersmord är stor.

Att komma ut som ateist är större än att lämna religionen i sig eftersom man samtidigt lämnar viktiga traditioner som håller ihop familjen. Familjen som har förlorat kontrollen över sina egna tappar sin heder och sitt anseende.

Ahmed blev dömd till tre års fängelse för hädelse i Irak. Men för honom är familjens och släktens dom den främsta risken. Han vet vad de är kapabla att göra. Han vet vad de kommer att göra ifall de får tag på honom.

Migrationsverket vill att Ahmed ska bevisa att han har lämnat islam. Han förstår inte hur det ska gå till. ”Hur ska jag kunna BEVISA något som sker i hjärnan?” frågar han sig. ”Om de räknar med att jag skulle elda upp koranen eller håna muslimernas profet för att bevisa min icke tro så har de fel”. Ahmed tycker inte det är rimligt att avkrävas ren destruktivitet. Han tror varken på Allah eller på islam, men han har inget emot muslimer så länge de är fredliga och inte tvingar sin religion på andra.

Han berättar frustrerat om den afghanska mannen som mördade en släkt och fick stanna.

Det är inte logiskt att en mördare får stanna för att han skulle riskera familjens hämnd om han skickas tillbaka. Medan jag som vill leva i fred bedöms som icke trovärdig? Jag riskerar också mitt liv om jag skickas tillbaka. Det är inte bara min släkt som är ute efter mig, utan även islamister. Jag orkar inte leva i skräck och ovisshet. Jag vill leva i fred, tänka på min framtid och kunna yttra mig utan att bli hotad eller hatad.

Migrationsverket måste skaffa sig mer kunskap om hedersförtryck så att skyddsbehövande inte skickas tillbaka till sina förövare och förtryckare. Migrationsverket bör också se över sina regler och likställa avståndstagande från religion med konvertiter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.