Debatt
Åldersbedömning
13 september 2016 kl 12:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Migrationsverket: ”Kritiken mot oss är felaktig”

I flera olika debattartiklar i Dagens Samhälle har Migrationsverket kritiserats för vårt arbete med åldersbedömning för asylsökande. Kritiken är dessvärre behäftad med både kunskapsbrister, sakfel och okunskap om våra ansvarsområden, skriver Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Det här är en opinionstext

Fredrik Beijer
rättschef Migrationsverket

REPLIK Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C), kommunalrådet Michaela Fletcher (M) och advokaten Henrik Sundström har i olika debattartiklar kritiserat Migrationsverket. Därför vill vi lyfta fram följande om vårt arbete med den komplexa frågan åldersbedömningar:

1. Frågan om Migrationsverket och vårt ansvar för medicinska åldersbedömningar.

Vi har inte eget mandat eller kompetens att utföra medicinska åldersbedömningar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Denna kompetens måste inhämtas och upphandlas. Migrationsverket tvingades att frångå vår linje med möjligheten att erbjuda medicinsk åldersbedömning eftersom det i praktiken var omöjligt att få dessa genomförda. Barnläkarföreningen uppmanade sina medlemmar att inte genomföra medicinska åldersbedömningar och Advokatsamfundet uppmanade sina att inte beställa dessa. Vi har alltså varit tvungna att bedöma ålder utan denna utredning.

Nu ska Rättsmedicinalverket ta över ansvaret att genomföra medicinska åldersbedömningar och räknar med att komma i gång med dessa i början av nästa år – något som Migrationsverket välkomnar.

2. Frågan om den sökandes eget ansvar – och vad det innebär om den inte medverkar i utredningen.

Viktigt att lyfta fram är att det är den sökande som har bevisbördan. Den sökande har ansvaret för att göra sin uppgivna ålder sannolik och det kan ske på olika sätt: genom id-handlingar, sökandes berättelse eller olika former av intyg från bland andra socialtjänst. Finns det inte dokumentation tillgänglig eller om den är otillräcklig har den sökande möjligheten att själv begära en medicinsk åldersbedömning för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Viktigt att komma ihåg är att en medicinsk åldersbedömning aktualiseras först när sökande genom annan bevisning misslyckats med att göra sin uppgivna ålder sannolik.

En avsaknad av medicinsk åldersbedömning minskar således den sökandes möjligheter att göra sin uppgivna ålder sannolik. Detta faktum tycks återkommande missförstås i den allmänna debatten om medicinska åldersbedömningar.

3. Frågan om första åldersbedömning, kommunernas ansvar och JO:s vägledande beslut. 

Fram tills för några år sedan avgjordes ålder innan den faktiska asylutredningen tog sin början. Detta har JO flera gånger kritiserat Migrationsverket för (12 december 2012 och 9 april 2015), eftersom en uppskrivning av ålder i detta tidiga skede av processen inte gick att överklaga. JO menar att åldersfrågan ska hanteras som en del av identiteten och slutligen prövas i samband med beslut i asylärendet.

Vid ett eventuellt avslag blir åldersfrågan en del av det överklagande som sedan Migrationsdomstolen har att hantera. Det innebär att Migrationsverket i dag endast skriver upp åldern initialt i de ärenden där det är uppenbart att den sökande är över 18 år. Det betyder alltså inte att åldersfrågan är slutligt avgjord även om en person registreras som barn och anvisas till en kommun.

Vid en anvisning har den mottagande kommunen ett ansvar för att utreda vilken typ av boende och stöd individen behöver. Om kommunen gör bedömningen att en person är över 18 år bör således inte denna person placeras tillsammans med minderåriga. Kommunen kan kontakta Migrationsverket och begära en omprövning av anvisningsbeslutet i de fall de anser att det är uppenbart att en individ är över 18 år men ska då också bifoga den dokumentation kommunen vilar sin bedömning på.

Den senare tidens debatt handlar om den ordning som råder i dag. Alltså att personer vars ålder är oklar under flera månader bor i boenden avsedda för barn innan åldersfrågan slutligt avgörs. Det är en ordning som kan förändras genom lagstiftning.

Riksdagen har inte förutsett detta problem och det effektivaste är kanske att ändra på lagen – men det är utanför Migrationsverket ansvarsområde.

4. Frågan om betydelsen av en dom i Migrationsöverdomstolen från 2014.

Det har också lyfts fram att vi hamnade i ett annat rättsläge i samband med en dom från Migrationsöverdomstolen 2014 (UM 2437-13) som lyfte fram att bevisbördan ligger på den sökande. För att vara väldigt tydlig: domen ledde inte till ett nytt rättsläge.

Bevisbördan har alltid legat på den sökande – däremot kompletteras bevisbördan med ett utredningsansvar för myndigheten för frågor som myndigheten lättare kan utreda än sökande själv. Det nya var i stället att det inte fanns någon läkare som var villig att genomföra åldersbedömningar enligt Socialstyrelsens riktlinjer.

Frågan om åldersbedömningar är komplicerad. Därför är det tråkigt och mycket beklagligt att riksdags- och kommunpolitiker verkar känna stort behov av att profilera sig i frågan utan att ta reda på fakta från berörda myndigheter och samarbetsorganisationer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 september 2016 kl 12:45
Uppdaterad: 14 september 2016 kl 09:30

Skribent

Fredrik Beijer
rättschef Migrationsverket