Gymnasieasyl Hela debatten

Migrationsöverdomstolen bör pröva gymnasielagen

Migrationsdomstolen haft goda skäl för sin dom, men ägnat för mycket kraft åt frågan om bristande beredning av den nya begränsnings- eller gymnasielagen. En lag är inte nödvändigtvis grundlagsstridig endast för att beredningen av den brustit. Lagens innehåll är helt avgörande, skriver Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt. 

Domen från migrationsdomstolen i Malmö om den så kallade begränsnings- eller gymnasielagen (mål UM 14195-17) har väckt berättigad uppmärksamhet. I all korthet fann domstolen här att begränsnings- eller gymnasielagen har så stora brister att den inte kan tillämpas, vilket ligger i linje med lagrådets tidigare framförda kritik.

Det kan i sig vara kontroversiellt, men kan också ses som välkommet att en domstol vägrar att tillämpa en lag med klara brister. Några av migrationsdomstolens argument borde dock med fördel prövas även i högre instans, det vill säga Migrationsöverdomstolen (MÖD). 

I domen avvisas möjligheten att ge den sökande asyl eller uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller synnerligen ömmande omständigheter ganska snabbt. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd enligt 2016 års begränsnings- eller gymnasielag i dess omstridda lydelse från 1 juli 2018 står helt i fokus.

Detta gäller i synnerhet den omstridda, nya 16 f § i begränsnings- eller gymnasielagen, enligt vilken utlänningar som saknar skyddsskäl ändå ska kunna beviljas uppehållstillstånd under vissa förutsättningar, främst att de vid ankomsten till Sverige registrerats som barn, att handläggningen dragit ut på tiden varför de bedömts som vuxna när beslut väl fattats samt att de studerar eller avse att studera. Uppehållstillstånd ska då enligt den nya bestämmelsens tredje stycke kunna ges även om den sökandes identitet inte är helt klarlagd. 

Efter en tämligen omfattande genomgång av hur detta lagstiftningsärende under 2018 handlagts och beretts från regeringskansliets sida valde migrationsdomstolen att utnyttja sin grundlagsstadgade  lagprövningsrätt (jämför 11 kap 14 § Regeringsformen) och inte tillämpa denna nya lagbestämmelse. Den del av den nya bestämmelsen som underkänns är kravet i tredje stycket på att uppehållstillstånd kan beviljas även om den sökandes identitet är oklar.

Domstolen fann att detta strider mot vad som annars gäller inom asylrätten. Eftersom den sökande inte klarlagt sin identitet kunde han därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av den nya, kontroversiella bestämmelsen.

I denna del framstår domen som klar och tydlig, om än måhända kontroversiell. Eftersom begränsnings- eller gymnasielagen i dess nya lydelse varit kontroversiell under hela våren 2018, det vill säga innan den började gälla, framstår väl ändå en prövning i MÖD som angelägen.

Vad som därutöver är lite oklart i migrationsdomstolens dom är i vilken utsträckning domstolen underkänner och vägrar tillämpa den nya regeln för att den är ohållbar i sak eller för att beredningen av förslaget varit bristfällig, vilket domstolen uppehåller sig länge vid. Detta senare argument är enligt min mening betydligt svagare.

Frågan om den bristande beredningens (RF 7:2) betydelse för en lags grundlagsenlighet aktualiserades i frågan om gränskontroller vid Öresund 2015, vilket verkligen drevs igenom i en hast, med bara några dagars remisstid för ett fåtal instanser. Lagrådet kritiserade detta skarpt, men lagen i sig är inte nödvändigtvis grundlagsstridig endast för att beredningen brustit. Lagens innehåll är helt avgörande. Tre veckors remisstid, som gällde beträffande begränsnings- eller gymnasielagen, är heller knappast orimligt.

Min slutsats är därför att migrationsdomstolen haft goda skäl för sin dom, men ägnat för mycket kraft åt frågan om bristande beredning av den nya begränsnings- eller gymnasielagen. Det vore bra om MÖD kan klargöra om detta verkligen i sig kan leda till att en lag är grundlagsstridig eller inte. I övrigt är det svårt att spekulera i vad MÖD kan komma fram till.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.