Debatt
Ohälsa
12 juli 2019 kl 19:37

Migrationen leder till ett ökat vårdbehov

Även om Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson verkar acceptera mina huvudsakliga invändningar om hälsoenkäten glider han undan min kritik av myndighetens analys av utlandsföddas hälsa, slutreplikerar Mats Reimer.

Det här är en opinionstext

Slutreplik. Jag är glad att Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson replikerat på min krönika, men besviken på att han glider undan kritiken av deras analys av utlandsföddas hälsa. I media spreds rapportens budskap ”friska asylsökare blir sjuka”, men påståendet bygger på felaktig tolkning av osäkra data. Johan Carlson verkar dock acceptera mina huvudsakliga invändningar: hälsoenkätens svarsfrekvens var extremt låg, enkäten gavs inte på modersmålet utan på svenska och man tog inte hänsyn till att äldre är sjukare än yngre.

Global urbanisering och ekonomisk tillväxt har gjort att fetma (och dess komplikationer) gått från att vara vanligast hos de besuttna till att i många land ses mer hos de med lägst inkomst. Även de relativt sett fattiga har i dag råd med mer kalorier än som är bra för oss. I den mån en bättre ekonomi efter migration till Sverige leder till för stort kaloriintag och mer rökning kan förstås kroppslig hälsa försämras av att leva i Sverige, men det är inte främst det som kommer sätta ökad press på sjukvårdssystemet.

Asylmigration har av vissa setts som räddningen för vårdsektorns personalbrist. Detta är önsketänkande; tvärtom har de med utländsk bakgrund ett större (åldersstandardiserat) vårdbehov än den infödda befolkningen. Det märks just nu sannolikt tydligast inom tandvården, men diabetesepidemin är tvärt emot vad Johan Carlson skriver inte isolerad till ”rika länder i Mellanöstern”. I en förhållandevis fattig region som Palestina har 15-20 procent av den vuxna befolkningen diabetes typ 2.

Inom mitt område, barnsjukvården, finns andra exempel på hur migration leder till ökat vårdbehov; inte bara infektioner och blodsjukdomar, utan också olika funktionshinder är vanligare hos migranter. I grupper med kusingiften ses både mer utvecklingsstörningmissbildningar och ovanliga genetiska sjukdomarAutism är av okänd anledning vanligare hos andra generationens invandrare, speciellt i den somaliska gruppen. Cerebral pares är mycket vanligare hos utlandsfödda, som nu utgör 17 procent av alla barn med CP i Sverige, oftare med svårare funktionsnedsättning.

Dessutom har vi svårare att leverera god vård när patient och läkare har kommunikationsproblem. Alla som genomfört ett tolksamtal vet att de tar minst dubbelt så lång tid och ger ändå mindre information än patientbesök där språk och kultur inte försvårar kommunikationen. Och egenvården som är basen vid kroniska sjukdomar är svårare att klara för de med lägre utbildning. Vården står inför nya och stora utmaningar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.