Arbete

Migränvårdens brister skapar enormt resursslöseri

Sverige skriker efter arbetskraft inom kvinnodominerade yrken. Samtidigt vet vi att folksjukdomen migrän, som framför allt drabbar kvinnor, innebär betydande produktionsbortfall på grund av återkommande sjukfrånvaro. Nya siffror pekar mot att det årliga produktionsbortfallet bland de hårdast drabbade kan motsvara så mycket som 9 500 heltidstjänster, orsakat i onödan av dagens bristfälliga migränvård. Det är arbetskraft och kompetens som kan komma svensk arbetsmarknad till del om de med svår migrän får tillgång till rätt specialistvård.

I Sverige lider cirka 1,4 miljoner personer av migrän, 7 av 10 är kvinnor. Det finns omfattande internationell forskning som beskriver hur den enskildes arbete blir lidande på grund av migrän- och huvudvärkssjukdomar. Det handlar, förutom om sjukfrånvaro, bland annat om återkommande svårigheter att prestera sitt bästa på jobbet, att karriären blir lidande och att många fångas i en ond cirkel av stress och oro för att förlora jobbet, vilket i sin tur förvärrar sjukdomstillståndet.

Men vi vet också att med rätt förebyggande behandling, bra anfallsmediciner och en bra arbetsmiljö kan migränen hållas i schack så att frånvaron från arbetet minskas radikalt.  Detta har varit känt för oss inom Huvudvärksförbundet sedan länge, men i Sverige är de arbetsrelaterade konsekvenserna av migrän och huvudvärk i princip osynliga i den offentliga statistiken.

Förklaringen ligger i sjukdomens natur som leder till livslångt återkommande korttidsfrånvaro från arbetet. Varje enskild arbetsgivare har ansvar för korttidsfrånvaro och först vid längre sjukskrivningar anmäls frånvaron till Försäkringskassan. Fram till nu har vi saknat svenska beräkningar som ger en mer reell bild av konsekvenserna. Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har nyligen kartlagt de hälsoekonomiska konsekvenserna av migrän i Sverige. Resultaten baseras på 630 svar från medlemmar i Huvudvärksförbundet som deltog i en webbenkät. 76 procent av de dem förvärvsarbetar.

Produktionsbortfallet, i form av sjuknärvaro och -frånvaro, utgör cirka 80 procent av den totala samhällskostnaden. Den genomsnittliga totalkostnaden i form av produktionsbortfall uppgick till cirka 100 000 kronor per patient och år, vilket motsvarar i genomsnitt cirka 50 förlorade arbetsdagar per person och år. Kompletterande analyser av IHE och som då enbart avser den del av förvärvsarbetande befolkningen med svårare migrän (det vill säga med i genomsnitt cirka 7 migrändagar per månad) visar att det totala årliga produktionsbortfallet uppgår till i genomsnitt 2,4 miljoner förlorade arbetsdagar eller cirka 9 500 heltidstjänster.

Självfallet måste man förhålla sig försiktig till extrapolerande analyser, men det faktum att det aktuella produktionsbortfallet beräknas komma från en grupp som utgör endast 9 procent av det totala antalet migräniker borde skapa eftertanke bland arbetsgivare som sedan länge brottas med hur man ska lösa bristen på arbetskraft inom kvinnodominerande yrken. Den efterfrågade arbetskraften finns bokstavligen framför dem! Det förutsätter dock att sjukvårdshuvudmännen bestämmer sig för att göra något åt dagens migrän- och huvudvärksvård som är fragmenterad, ostrukturerad, underfinansierad och orättvis.

Det är fullständigt obegripligt att vårt samhälle tillåter ett sådan slöseri med mänskliga resurser när såväl kunskapen som verktygen för att förhindra det finns. Migrän skapar enorma kostnader för samhället, men det stora antalet drabbade utgör också en omfattande arbetskraftsreserv om de ges rätt vård och behandling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.