Vårbudgeten Hela debatten

Mer krävs om nyanlända ska ha en chans i skolan

Även om regeringen satsar på välfärdsområdet i vårbudgeten och prioriterar skolan så räcker inte det. Ska man klara att vända de sjunkande kunskapsresultaten och samtidigt ge alla nyanlända elever en bra undervisning kommer det att krävas väldiga investeringar.

Finansminister Magdalena Andersson ger en ljus bild av svenska ekonomi. Arbetslösheten sjunker, exporten ökar, statsfinanserna stärks. Tillväxten i Sverige är den högsta i Norden.

Men när det nu går bra för Sverige så måste regeringen satsa på framtiden och det betyder ännu större satsningar på skola och utbildning. Bland annat för att vi ska kunna klara integrationen av de nyanlända på bästa sätt. Vi står här inför en stor utmaning. Men det är också en stor möjlighet för vårt land. Om vi gör rätt.

Sverige behöver en satsning som motsvarar det som gjordes när miljonprogrammet sjösattes på sextiotalet. Massor av nya bostadsområden byggdes över hela landet. En likande investering måste göras i kunskapsbyggande över hela landet.

Och även om utgiftsområdet migration får ett tillskott på 31 miljarder kronor i vårbudgeten så skulle det behövas att merparten av de tio miljarderna som går till välfärdssektorn kommer direkt till skolan för att möjliggöra en god start och en bra integration.

Staten måste hjälpa skolans huvudmän att klara sitt uppdrag för skolan. Den betydande invandringen ställer kommunerna inför stora utmaningar. Här måste staten rikta särskilda pengar direkt till kommunerna. Ska integrationen fungera, så att vi kan dra nytta av det goda tillskottet av arbetskraft i landet så måste staten gå in ännu mer och ta det nationella ansvaret för skolan och utbildningen.

Även om man satsar på välfärdsområdet i vårbudgeten och prioriterar skolan så räcker det inte. Ska man klara att vända de sjunkande kunskapsresultaten och samtidigt ta emot och ge alla nyanlända elever bra undervisning kommer det krävas väldiga investeringar och satsningar på skolan.

Bland det som vi anser nödvändigt är att regeringen dels presenterar skarpa förslag om lärarassistenter och dels ett införande av tioårig grundskola. Dessa saknas i budgeten.

Regeringen skriver att det behövs fler tidiga insatser för att höja kunskapsresultaten. Och ändå saknas ett viktigt förslag om att tillföra mer undervisningstid: att införliva förskoleklassen i grundskolan och därmed göra grundskolan 10-årig. Det är beklagligt att regeringen – i strid mot riksdagens tillkännagivande – istället håller kvar vid förslaget om en obligatorisk förskoleklass.

Regeringen säger att skolan fortsatt ska prioriteras, och avsätter resurser i budgeten bland annat för att få fler behöriga lärare i den svenska skolan samt för att förbättra förutsättningarna för nyanlända – både elever och lärare. Och det välkomnar jag!

Det är samtidigt glädjande att regeringen anger mål om en kunskapsskola där lärarna har mer tid för varje elev och det är positivt att regeringen lyfter fram att lärarna måste få ägna sig åt sin undervisning och gott om tid till förberedelse.

Nu är det viktigt att regeringens höga ambitioner gällande mer tid för varje elev inte bara blir tomma ord. Nu behövs skarpa förslag för att skapa mer tid för lärarna att förbereda lektionerna, inte minst genom en tydlig satsning på lärarassistenter.

Läraryrkets attraktionskraft är helt avgörande för att lösa lärarbristen. Det är då också glädjande att regeringen går vidare med den statliga lönesatsningen och att man enligt löfte bygger ut karriärreformen.

Dessa statliga satsningar är mer än vällovliga, men kommer inte att räcka. Huvudmännen måste nu möta upp och vi i Lärarnas Riksförbund kommer att verka för att kommunerna och de fristående skolorna satsar rejält på lärarlöner.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.