Järnvägar

Mer gods på sjön avlastar tåg och vägar

I stället för att transportera stora mängder gods på tåg eller lastbil från norra till södra Sverige är det betydligt mer effektivt att så snabbt som möjligt få ut godset på sjön. Det skulle frigöra kapacitet i tågtrafiken och minska trängseln på vägarna.

Aldrig tidigare har så många människor och så mycket gods färdats på järnvägen som nu. Trafiken på järnväg har ökat kraftigt under de senaste åren, men utan att infrastrukturen byggts ut och underhållits i tillräcklig omfattning. Detta har gjort stora delar av järnvägsnätet överbelastat och störningskänsligt, med stora kapacitets- och punktlighetsproblem som följd.

Järnvägens punktlighetsproblem gör att många industriföretag väljer lastbilen i stället för tåget, vilket resulterat i ökande klimatutsläpp.

Samtidigt finns det stora behov att öka tågtrafiken ytterligare. Den viktigaste faktorn för att arbetsmarknadsregionerna ska växa och sysselsättningen öka är kort restid. Upp till en timmes restid åt varje håll är vad många klarar av att resa till jobbet om livet i övrigt ska fungera.  

Sedan trafikhuvudmännen tog över ansvaret för länsbanorna 1990 har resandet med den regionala tågtrafiken mer än fördubblats. Detta har varit en del av trafikhuvudmännens, och senare de regionala kollektivtrafikmyndigheternas, aktiva politik för att vidga arbetsmarknadsregionerna. 

Färska prognoser från Trafikverket och KTH visar att det regionala tågresandet kommer att fortsätta att växa om den får tillräcklig kapacitet. Men i dag bromsas utvecklingen mot större arbetsmarknader av bristen på kapacitet för regional- och pendeltågstrafiken.

Det finns dock delar av transportsystemet som har ledig kapacitet, sjöfarten. I stället för att som i dag transportera stora mängder gods på tåg eller lastbil från norra och östra Sverige till hamnarna i västra och södra delarna av landet, är det betydligt mer effektivt att så snabbt som möjligt få ut godset på sjön för vidare transport ut i världen.

Genom att transportera godset på fartyg går det att frigöra kapacitet för den regionala tågtrafiken och minska trängseln på vägarna. Ett medelstort fartyg tar lika mycket gods som 17 godståg eller 500 lastbilar. Det säger sig själv att sjöfarten snabbt skulle avlasta både järnvägsnätet och vägnätet om regering och riksdag gav den rätt förutsättningar.

Detta skulle göra det möjligt för fler människor att resa kollektivt, att arbetsmarknadsregionerna kan fortsätta att växa, tågtrafikens punktlighet kan förbättras och till minskade klimatutsläpp. VTI:s analyser visar att sjöfarten har lägre utsläpp av koldioxid per ton gods och kilometer än både lastbil och godståg.  

Alternativet är att bygga nya järnvägar och vägar för att klara godstrafikens behov, vilket både är mycket dyrt och tar lång tid. 

Det är positivt att regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för inlands- och kustsjöfarten för att minska miljöbelastningen från transportsektorn och trängselproblemen på land. Men uppdraget är att i första hand föreslå förändringar i regelverk och branschnormer. Det räcker inte. Även behovet av att förstärka järnvägarna och vägarna ut till hamnarna måste analyseras.

För att minska klimatutsläppen, förbättra järnvägens punktlighet, vidga arbetsmarknadsregionerna och skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem måste mer godstrafik föras över från järnvägen och vägarna till sjöfarten. Men då räcker det inte att i allmänna ordalag skriva att mer gods borde transporteras på fartyg. Riksdag och regering måste driva en aktiv politik för att föra över mer gods till sjöfarten.

Norge bedriver redan en sådan politik. När kommer Sverige att följa efter?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.