Sjukvård

Medicinsk forskning måste nå patienterna

Vi måste nu gemensamt satsa på att den medicinska forskningen också ska komma patienterna till del. På så sätt kan vi få bättre hälsa, lägre vårdkostnader och nya arbetstillfällen i Sverige.

Nio av tio svenskar tycker att det är viktigt att Sverige är världsledande när det gäller att ta fram nya och mer effektiva medicinska behandlingar i vården. Samtidigt visar internationella jämförelser att Sverige ligger efter jämförbara länder vad gäller att introducera nya behandlingar.

En ny Sifoundersökning beställd av Forska!Sverige visar att hela 89 procent av svenskarna anser att det är viktigt att Sverige är världsledande när det gäller att ta fram nya och mer effektiva medicinska behandlingar i vården. Men samtidigt är det bara sju procent som tror att vården i Sverige använder sig av nya innovationer i högre grad än andra jämförbara länder. Allmänheten har rätt, vi halkar efter. I en brittisk studie hamnar Sverige näst sist av 14 undersökta länder i att använda nya innovativa läkemedel i vården. När det exempelvis gäller diabetes visar en annan internationell studie att Sverige bara ligger på 17:e plats av EU-länderna när det gäller introduktion av nya läkemedel.

Att introducera nya läkemedel i vården har en positiv inverkan på människors livslängd och är dessutom kostnadseffektivt. Mellan åren 1997 och 2010 ökade medelåldern i Sverige med nästan två år. Så mycket som sju månader av denna livstidsförlängning – nästan en tredjedel – beror sannolikt på introduktionen av nya läkemedel, enligt en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. De nya minskade dessutom utgifterna för sjukhusvård mer än vad de kostade att införa.

Trots tydliga ekonomiska fördelar finns det mycket kvar att önska av Sverige vad gäller introduktion av nya innovationer i vården, både läkemedel och medicinsk teknik. Ett konkret exempel på detta är behandlingen av frakturer till följd av kvinnors benskörhet. Dessa skador kostar i dag Sverige mer än både hjärtinfarkt och bröstcancer.

Socialstyrelsen rekommenderar att 70 procent av alla kvinnor över 50 år som har lågenergifraktur ska behandlas. Men trots att behandlingen är billig, cirka 200 kronor per år, är det bara knappt 15 procent av dessa kvinnor som har fått ta del av den. Förklaringen är att svensk sjukvård inte har någon metod för att avgöra vilka som bör få behandling. Nu finns det en ny svensk metod för att screena stora grupper, exempelvis i samband med mammografi, men i motsats till i en rad andra länder i Europa köper svensk sjukvård inte in produkten. Det drabbar inte bara patienterna utan begränsar också företags expansion och nya arbetstillfällen i Sverige.

Svårigheten att introducera den nya produkten i just Sverige beror till stor del på att det i vården saknas en tydlig struktur och beslutsprocess för utvärdering och införande av ny medicinteknik. De läkare som ansvarar för redan bensköra patienter har inte möjlighet att arbeta förebyggande. Allt för få politiker fokuserar på preventivt arbete, trots att det är humanare och reducerar framtida kostnader. Dessutom saknas det incitament för vårdens ledning att ta in nya innovationer, på grund av deras ettårsbudgetar och brist på resultatuppföljning.

Ett annat problem är att kompetensen hos vårdgivarna inte tas tillvara och utvecklas på ett bra sätt, eftersom det som mäts och ersätts inte är vårdens resultat utan tid och antal patienter. Det finns en rad olika åtgärder skulle leda till ökad användning av innovativa metoder, tekniker och behandlingar i vården.

Landstingen bör få ett tydligt uppdrag att arbeta för ökad hälsa med fokus på effektivitet, kvalitet och resultat. Det bör införas en kvalitetsbaserad verksamhetsstyrning inom vården. En sådan inriktning skulle öka fokus på prevention och diagnostik. Riskfaktorer och sjukdomar skulle i högre utsträckning identifieras i ett tidigt stadium, så att de kan förebyggas och behandlas med bättre resultat och färre återbesök för patienten.

Vården måste få bättre möjligheter att arbeta som en kunskapsorganisation. Det innebär att det måste finnas tid för att samarbeta med forskare och företag i att utveckla förbättrade metoder och produkter. Det innebär också budgetar som är långsiktiga så att det lönar sig att investera i exempelvis diagnostik och nya behandlingar.

Det bör skapas en särskild extern fond, som utifrån vetenskapliga kriterier finansierar prövning av innovativa metoder. Detta skulle avlasta vården kostnader för tidig prövning och introduktion av nya behandlingar och läkemedel.

Det vi önskar, rent konkret, är ett Sverige där forskare och företagare som utvecklat metoder för att förebygga, diagnostisera eller behandla allvarliga sjukdomar lättare kan hitta och samarbeta med personer på sjukhus som är ansvariga för förbättringsarbetet. Det vi önskar är därmed också ett Sverige där patienter i ökad utsträckning ska kunna ta del av de senaste medicinska framstegen. Detta kan för många personer handla om liv eller död, samtidigt som det skulle stärka Sveriges position inom medicinsk forskning och skapa nya jobb.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.