Poliskrisen Hela debatten

Med mätbara mål skapar polisen trygghet

Polisens medborgarlöften är ett steg på vägen för att öka medborgarnas upplevda trygghet – men det behövs bra och mätbara mål. Även kommunerna behöver en god helhetsbild av trygghets- och säkerhetsläget. Effektiv brottsbekämpning kräver goda utvärderingsredskap och möjlig uppföljning.

De senaste åren har vi kunnat se en ökning av brottsligheten i Sverige. Med det följer naturligtvis ett antal konsekvenser, bland annat att Sverige inte alltid upplevs som en trygg plats. När människor inte känner sig trygga i sin tillvaro påverkar det vardagslivet. Inte minst för de som direkt utsätts för brott, men det sprider även otrygghet bland människor i stort. Att människor känner sig otrygga runt om i Sverige är ett stort problem vars lösning inte kan vänta. Vi måste skyndsamt komma till rätta med de trygghetsutmaningar som Sverige står inför.

Polisen omorganiserades 1 januari 2015 från 21 lokala polismyndigheter till en nationsövergripande myndighet. Omorganisationen har rätt utgångspunkter, men genomförs på ett sätt som det finns all anledning att kritisera. Dessvärre upplever polisen just nu en mycket allvarlig kris. Dock finns delar i förändringen som är positiva. Ett sådant exempel är polisens nya satsning på medborgarlöften.

Medborgarlöften är en vidareutveckling av de samverkansöverenskommelser som tidigare funnits mellan kommun och polis. Grundtanken är att utlova insatser i form av konkreta aktiviteter som motverkar och minskar brottsligheten, samtidigt som de ökar tryggheten. Nyheten som skiljer medborgarlöftena från de tidigare samverkansöverenskommelserna är det medborgar- och medarbetarperspektiv som nu tydligt ska beaktas för att klargöra den lokala problembilden. Detta är ett steg i rätt riktning i arbetet för att öka människors upplevda trygghet, men för att uppnå det behöver det finnas ett sätt att mäta resultatet. Bra mål måste vara mätbara.

Mellan 2004 och 2014 utförde polisen trygghetsmätningar runt om i landet. Mätningarna fyllde en viktig funktion för polisens preventiva arbete, men var också viktiga för kommunerna eftersom de tydligt gav en bild av människors upplevda trygghet. Ansvaret för trygghetsmätningarna låg tidigare på de lokala polismyndigheterna, men flyttades av naturliga skäl till nationell nivå då Sveriges 21 polismyndigheter blev en samlad Polismyndighet. Med ansvarsförflyttningen har polisens lokala trygghetsmätningar upphört, och därmed finns inga möjligheter att få en konkret och klar bild av vad människor känner. För att polisens medborgarlöften ska nå sin fulla potential, och framförallt för att kommuner ska kunna arbeta metodiskt för att höja tryggheten behöver vi en trygghetsmätning som kan ge en god och långsiktig helhetsbild av det lokala trygghetsläget.

Denna trygghetsmätning behöver över tid kunna ge en god helhetsbild av människors upplevda trygghet, statistik om faktiska händelser och korrelationen mellan de båda. Förutom Polismyndigheten är det viktigt att involvera även andra relevanta parter och koppla på akademin så att mätningarna grundas i forskning. Det finns därtill en rad konkreta utvecklingsmöjligheter som skulle höja kvaliteten. Exempelvis att göra en bredare inhämtning av underlag än den polisen tidigare gjorde, där stora grupper stängdes ute bland annat eftersom enkäten inte fanns tillgänglig på andra språk än svenska.  

Trots att polisen i nuläget inte utför sina mätningar står vi idag inte helt utan statistiskt underlag i frågan. Exempelvis genomför Brottsförebyggande rådet, Statistiska Centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting fortfarande mätningar inom området. Många av de mätningar som utförs levererar bra och användbar fakta, men det saknas en trygghetsmätning som kan ge kommunerna en god helhetsbild av rådande trygghets- och säkerhetsläge. 

Framförallt fattas en mätning som kan ersätta den polisen tidigare utförde, som kan ge en bild av vad människors upplevelser av oro och otrygghet går inte att utläsa av rena registeruppgifter. Eftersom Polismyndigheten sannolikt just nu funderar på hur de ska gå vidare med trygghetsmätningarna är det ett bra tillfälle till ett gemensamt omtag för att få till en bred, relevant och trovärdig mätning som långsiktigt kan användas för att följa utvecklingen inom trygghetsområdet. Effektiv brottsbekämpning kräver goda utvärderingsredskap och möjlig uppföljning. Det förutsätter att det finns en trovärdig och framförallt långsiktig mätning att utgå ifrån. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.