Debatt
Populism
13 oktober 2020 kl 05:05

”Med kunskap och utbildning står vi emot populismen”

För oss är det självklart att i dag underteckna Deklaration för en stark demokrati. Vi åtar oss att, hundra år efter demokratins och rösträttens införande, bidra till att stärka demokratin. Det skriver företrädare för  Sveriges universitetslärare och forskare, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Kommittén Demokratin 100 år.

Det här är en opinionstext

Demokrati förutsätter respekt för varandras åsikter. De senaste åren har vi sett en stark underström av populism som allvarligt hotar demokratins landvinningar. Om bara några veckor avgörs det kanske viktigaste demokratiska valet för vår värld, det amerikanska. Det efter en valrörelse som präglas av stor dramatik och hårda politiska motsättningar. 

I förhållande till de påfrestningar som demokratin i USA nu utsätts för, står den svenska demokratin stark. Då är det lätt att ta den för självklar. Men det finns utmaningar som visar att demokratin aktivt måste värnas. I Sverige växer klyftorna och det är många som står utanför samhället utan att vara delaktiga. Vi lever i en digital värld som har ökat möjligheterna för människor att delta och engagera sig. Dessvärre ser vi också att algoritmer selekterar och skapar filterbubblor, att debatten ofta är aggressiv och tillspetsad och att auktoritära rörelser flyttar fram sina positioner.

För att motverka utanförskap och olika former av antidemokratiska krafter har skola, utbildning och akademi en viktig roll att spela. Där läggs grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter. Lärare, forskare och skolledare har viktiga roller när det gäller förutsättningarna för det demokratiska samtalet.

Forskare bidrar till samhällsutvecklingen genom att i samspel med omvärlden verka som en kritisk kraft. Lärare och skolledare har ett särskilt ansvar för att lära eleverna att kritiskt granska information samt att utöva ett ledarskap som står i samklang med läroplanernas värdegrund. 

Våra fria och allmänna val är en av de viktigaste förutsättningarna för en demokrati. Men för att kunna göra egna, välgrundade och fria val måste vi ha tillgång till relevant fakta, kunskaper och förmågan att kritiskt granska. Skolan utbildar kommande generationer i demokratins funktion, det är i skolan som vi låter eleverna verka efter de demokratiska principerna och det är i skolan vi tränar elevernas respekt och tolerans för varandra. Utifrån perspektiven fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet lägger skolan grunden för den svenska demokratin. 

Demokratin behöver också en fri akademi. Det är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna fungera som en välbehövlig kritisk kraft i samhället och fortsätta utbilda självständigt tänkande människor. Det innebär att doktorander, forskare och lärare fritt kan välja forskningsproblem och publicera resultat utan rädsla för repressalier. Det måste vara nyfikenhet och långsiktighet som styr frågeställningarna, inte en kortsiktig politisk agenda.

För oss är det en självklarhet att i dag underteckna Deklaration för en stark demokrati och vi åtar oss att, hundra år efter demokratins och rösträttens införande, bidra till att stärka demokratin. Vi kommer bland annat att lyfta skolans viktiga roll i demokratiuppdraget och värna yttrandefriheten för alla som arbetar inom utbildning och forskning.

Vi kommer också verka för att lärare och skolledare ska få arbeta utan påtryckningar, hot och våld. Här måste samhället markera kraftfullt. I detta arbete är ett fokus på likvärdighet central; alla elever i Sverige har rätt till att utifrån sina behov få utbildning av hög kvalitet. 

Den demokrati som tidigare generationer kämpat för är i dag trängd och utmanas på flera sätt. Varje ny generation måste återerövra demokratins landvinningar om den inte ska förfalla. Att demokratin fyller hundra år är ett unikt tillfälle att uppmärksamma att den ständigt måste främjas och försvaras. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 oktober 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 13 oktober 2020 kl 08:11

Skribenter

Mats Ericson
förbundsordförande Sveriges universitetslärare och forskare
Åsa Fahlén
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson
förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund
Peter Örn
ordförande Kommittén Demokratin 100 år