Med idrott bygger vi ett starkt samhälle

Hur vill vi att Sverige ska vara och hur ser vi tillsammans till att bidra till att det blir så? I en tid av polarisering, ökad bostadssegregation, ojämlikhet i skolresultat, områden som det offentliga närmast har lämnat, ökande ohälsa och ungdomar som inte känner att de har en ärlig chans i livet, är frågan om hur vi vill leva tillsammans kanske viktigare än någonsin.

 I dag skapar osäkerheten för framtiden en oro bland många.

Tempot i vårt mediala och digitala tidevarv gör att debatter om våra samhällsutmaningar alltför ofta handlar om reaktiva och repressiva åtgärder. Det handlar om hårdare straff för brott, fler poliser i utsatta områden och mer mediciner mot sjukdomar och ohälsa. Det är djupt problematiskt att vi har så svårt att förstå och acceptera att förebyggande åtgärder är billigare och effektivare men också tar tid.

När vi är i idrottshallen möter vi också något annat än en orolig värld och ökad ohälsa. Glada, energifyllda och svettiga tjejer och killar som skrattar, springer, hoppar, samarbetar och fajtas. De är där och då helt fokuserade på sin idrottsprestation. Världen utanför är utestängd för en stund, oron som bortglömd.

Sverige behöver unga människor som växer upp till starka, självständiga, toleranta, medkännande samhällsmedborgare. Tjejer och killar som är och känner sig fria och kompetenta att fatta egna beslut att forma sina liv. Unga människor som möts över gränser – geografiska, sociala och kulturella.

Med stöd av vuxna kan många nå dit. Föräldrar, lärare och andra vuxna i förskola, skola och fritids gör mest för våra barn och unga. Studier visar att idrotten är den viktigaste platsen för många efter hem och skola. Vi är 650.000 ledare, eller kanske snarare lotsar, som genom idrotten bygger framtidens vuxna och ett starkt Sverige.

Hela idrottsrörelsen jobbar systematiskt med fem utvecklingsresor. Så vart är vi på väg? Hur ser vi att idrotten behöver utvecklas för att vi tillsammans ska bidra till det Sverige där vi vill leva tillsammans?

• Föreningen är även i framtiden en viktig plats för idrotten och samhället. Den står för en demokratisk och öppen struktur som vi ska utveckla och vårda.
   
• En ny syn på träning och tävling som gör att fler vill idrotta längre är den andra resan.
   
• Inkluderande och jämställd idrott där alla som vill känner sig välkomna för den hen är, är resa tre och fyra.
   
• Ett stärkt ledarskap är resa nummer fem.

När vi i slutet av 2017 bad Ipsos att ställa frågor till svenska folket svarade nio av tio att det är mycket eller ganska viktigt med en idrottshall eller idrottsyta i direkt anslutning till skolan. Sex av tio svarar att tillgången till idrottsanläggningar har mycket stor betydelse för barn och ungas hälsa och utveckling. På frågan om vilket parti som har bäst politik gällande idrott och föreningsfrågor svarar fler än hälften att de inte vet.

Samtidigt som politikerna alltså gärna bedyrar att de ser den samhällsnytta idrottsrörelsen bidrar med, tas insatserna ofta för givna. Deras egen politik för att verkligen skapa förutsättningar för idrottsrörelsen känner deras väljare inte till, samtidigt som idrotten är viktig för samma väljargrupp.

Vi behöver rätt förutsättningar och politiker som tror och vågar satsa på långsiktiga investeringar.

Vi bygger Sverige långsamt. Ge oss tid, plats, stöd och tålamod men våga också ta strid för fler idrottsytor och ännu bättre förutsättningar. Då kan vi tillsammans göra Sverige starkare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.