Debatt
Kommunalskatt
1 juni 2020 kl 04:55

Med ett småkommunstillägg kan hela landet leva

Det är hög tid att göra något åt gapet mellan kommuner med högst respektive lägst kommunalskatt. Vi föreslår ett tillägg till kommuner med färre än 10 000 invånare – då får hela landet en bättre chans att leva, skriver Kommuninvests Emelie Värja och de tidigare statssekreterarna Sören Häggroth (S) och Dan Ericsson (KD).

Det här är en opinionstext

Före coronakrisen talades det mycket om kommuners och regioners utmaningar: demografin, befolkningstillväxten, investeringsbehoven samt det nödvändiga i att hitta effektiviseringar och ändrade arbetssätt. Små och glesbefolkade kommuners svårigheter lyftes ofta fram. Denna kommuntyp är bland annat överrepresenterad bland kommuner som brottas med negativa resultat.

Det är osäkert när krisen övergår i en ny normalitet. Men när den väl gör det kommer en coronaproblematik – i form av bland annat starka minuseffekter på skatteunderlaget, hög arbetslöshet och en omfattande ”vårdskuld” – att ha adderats till denna problembild. Det blir ”back to business”, men med tuffare villkor. Även om den akuta krisfasen inte slår hårdast mot små och glesbefolkade kommuner kan efterverkningarna göra det. Där marginalerna är tunnast blir nya påfrestningar svårast att hantera.

En central fråga i detta rör skillnaderna i kommunalskatt. Trots ett sofistikerat utjämningssystem varierar skattesatserna stort mellan landets kommuner. Skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats är 5:97 kronor. Det innebär att ett hushåll med en halv miljon kronor i bruttoinkomst betalar cirka 30 000 kronor mer om året i kommunen med högst skatt än i den med lägst. I början på året fick vi i uppdrag av Kommuninvest att analysera dessa skillnader. I rapporten ”Utjämning av kommunalskatterna” presenterar vi nu våra slutsatser.

Det finns en bred samsyn om att skillnader i kommunalskatt är okej om de beror på variationer i lokala prioriteringar eller effektivitet i kommunal verksamhet. Vår analys visar att skillnaderna bara delvis är kopplade till sådana faktorer. Samtidigt visar analysen att det finns smådrifts- och glesbygdsnackdelar, som inte tas om hand i nuvarande utjämningssystem. Många av de små och glesbefolkade kommunerna fastnar, trots normal ambitionsnivå och god verksamhet, i en ”högskattefälla” bara för att samhällsstrukturerna är ogynnsamma. Skatteskillnader på grund av sådana faktorer är, som vi ser det, inte okej.

Utifrån en studie av flera potentiella åtgärder för att minska skillnaderna i kommunalskatt föreslår vi därför en åtgärd som specifikt siktar in sig på att kompensera för de strukturella nackdelar som små och glesbefolkade kommuner har. Vi rekommenderar att regeringen tar initiativ till ett särskilt småkommunstillägg till kommuner med liten folkmängd, det vill säga gles- och landsbygdskommuner.

Tillägget bör, i linje med våra kalkyler, utformas som en ersättning på 12 miljoner kronor till var och en av de kommuner som har en befolkning på mindre än 10 000 invånare. På så vis skulle de allra minsta kommunernas skattesatser, om hela tillägget hypotetiskt men mycket osannolikt användes till skattesänkningar, kunna tas ned strax under den genomsnittliga skattenivån i de kommuner som inte får del av tillägget. Det skulle alltså skapas ett slags jämvikt. Vår bedömning är att småkommunstillägget, med denna utformning, skulle omfatta 72 kommuner spridda över landet. Det logiska är att staten står före hela den beräknade kostnaden: 864 miljoner kronor årligen.

Småkommunstillägget skulle bli ett smart och mycket kostnadseffektivt verktyg för att stötta upp den mest utsatta delen av den kommunala ekonomin. Med mer likvärdiga spelregler skulle små och glesbefolkade kommuner få bättre förutsättningar att undvika minusresultat, svåra besparingar och ansträngda skattehöjningar från redan väldigt höga nivåer. Detta skulle ge hela landet en schysst chans att leva – även i de tuffare tider som nu ligger framför oss.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 1 juni 2020 kl 04:55
Uppdaterad: 1 juni 2020 kl 04:53

Skribenter

Emelie Värja
forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest
Sören Häggroth
tidigare statssekreterare (S) med ansvar för bl a kommunala frågor
Dan Ericsson
tidigare statssekreterare (KD) med ansvar för bl a kommunala frågor