Hemtjänst

Med bättre system kan hemtjänsten bli mer effektiv

Det finns en övertro på att ledningssystemet i hemtjänsten ska lösa mycket av effektiviteten i verksamheten utöver definierad kvalitet. Men då ledningssystemet i normalfallet inte är organiserat så det bildar ett best practice för verksamhetens vardag bidrar det inte i tillräcklig mån till systemets effektivitet, skriver Dan Lindqvist.

Replik. I DS-artikeln "Tidmätning i omsorgen kräver gott ledarskap" tas en mycket intressant parameter upp avseende produktiviteten inom hemtjänsten, nämligen den om rapporterad insatstid. Ett mått beställaren vanligen följer mycket noga i kombination med beslutad insatstid, men som enligt min uppfattning sällan arbetar djupare med de bakomvarande orsakerna. Artikeln tar också upp några av förutsättningarna som påverkar, vilket är glädjande att läsa.

Redan 2015 presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunal analys (RKA) dokumentet ”Koll på hemtjänsten?” som är riktat till kommuner och som lyfter fram betydelsen av att analysera hela kedjan utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Ett strålande dokument i ett ämne som kan vara svårt att ta sig igenom. Produktion är alltid beroende av kunskap och av ett ledarskap som driver på och följer upp hela kedjan med robusta processer och rutiner som grund.

En djupare analys som sällan görs är just ”varför är det så” i koppling mellan beslutad insatstid och ”faktisk brukartid” utifrån ett ”best practice”-perspektiv. En erfarenhet är att beställaren anser att ledningssystemet ska lösa mycket av effektiviteten utöver definierad kvalitet. Men ofta förblir kraven i SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete en oanvänd resurs med en tydlig koppling till en kommunicerad målbild – därmed uteblir nyttoeffekten. Här finns det en hel del att vinna.

Det nämnda ledningssystemet är ofta samlat i en pärm på kontoret hos utföraren och innehåller allt som kan tänkas vara av vikt, men utan att innehållet kan nås från en fjärran plats som hos brukaren. Ännu mindre är ledningssystemet organiserat så det bildar ett best practice för verksamhetens vardag. Om nu tidsrapporteringen av insatstid sker via mobilen då är investeringen i telefonen redan tagen.

Frågan blir då vilka andra stöd som borde finns där för att just öka effektiviteten? En naturlig del är ett ledningssystem som bygger på best practice vilket i sin tur ger en ökad effektivitet med insatstiden. Nyckelhantering? Investera i digitala lås hos brukare, det förenklar en vanligen tung nyckelrutin hos utföraren.

När jag dokumenterar kvalitetsledningssystem för utförare inom äldreomsorg, hör jag ofta privata hemtjänstutförare bekymra sig över just gapet mellan beslutad insatstid och utförd tid. En verksamhetschef uttryckte: ”Jag måste få personalen mer självgående för att klara uppdraget effektivare med god kvalitet och samtidigt göra arbetet mer intressant för dem.”

För verksamheten handlar det om att det inte är möjligt att utvecklas med kvalitet om produktionskvoten är 70 procent. Förenklat så kan de inte hantera 100 procent kostnad med 70 procent utförd tid och på sikt kommer det att märkas i insatskvaliteten hos brukaren. Samma relation är belyst i ”Koll på hemtjänsten?” och gäller oavsett det är egen regi med en kostnadsbudget eller privat verksamhet med en intäkt. Ledarskapet har här stor betydelse, både det personliga och verksamhetsledningens förmåga att leda och följa upp.

I artikeln nämns också ett spann om 40–70 procent, en skillnad om 30 procentenheter vilket naturligtvis inte är okej. I skriften ”Koll på hemtjänsten?” nämns målbilden 75–80 procent brukartid vid beräkningen av produktionen men kommunerna har ett typiskt utfall om 65 procent. Gapet behöver minskas radikalt med hjälp av svar på frågan ”varför det är så”.

Det är värt att omgående ta fasta på resultatet som författarna Lovisa Persson och Henrik Jordahl presenterar och den utmärkta skriften ”Koll på Hemtjänsten?”. Informationen finns, nu behöver ett jobb göras för att komma framåt!

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.