Med ändrade skatteregler kan vindkraften byggas ut

REPLIK: I sin debattartikel ”Låt skattesystemet läka ihop den regionala klyvningen”  förordar Håkan Larsson en förstärkning av de regionala och kommunala skattebaserna, bland annat genom att överföra fastighetsskatten från förnybar elproduktion till kommunerna. Vi tycker att förslaget är bra – men för att få riktigt god effekt måste det kombineras med regelförändringar som underlättar etablering av förnybar elproduktion.

Det finns ett brett folkligt och politiskt stöd för att Sverige ska ställa om och vi har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion. Fem riksdagspartier står bakom energiöverenskommelsen som innebär att Sverige ska ha ett 100 procent förnybart elsystem år 2040. Förra året antogs det klimatpolitiska ramverket och målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Enligt Energimyndigheten behövs minst 80 TWh ny förnybar el fram till 2045, varav vindkraft förväntas stå för den klart största delen. Svensk Vindenergi bedömer att över 200 miljarder kronor kan komma att investeras i vindkraft fram till år 2040. Det blir en fantastisk ekonomisk injektion i de aktuella etableringsområdena, som oftast ligger långt utanför storstäderna. Men, för att säkerställa och möjliggöra investeringarna måste det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare.

Att låta fastighetsskatten på vindkraft gå till kommunerna vore ett enkelt och viktigt första steg för att skapa utrymme för tillväxt i en framtidssektor. Den lokala och regionala nyttan av vindkraft behöver inte ifrågasättas, organisationen Hela Sverige ska leva har konstaterat att en befolkad landsbygd kräver att dess befolkning får del av den avkastning som naturen ger.

Vi uppmanar regeringen att skyndsamt både se över regelverket – i syfte att rättssäkra tillståndsprocesserna och korta ledtiderna – och utarbeta förslag som leder till att vindkraftens fastighetsskatt tillfaller kommunerna.

Vi utgår från att de riksdagspartier som står bakom Energiöverenskommelsen och det Klimatpolitiska ramverket medverkar till att regelverket ändras. Klimatrelaterade satsningar brådskar och bör kunna genomföras utan onödiga förseningar och fördyringar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.