Debatt
Skola
31 maj 2016 kl 13:54

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Matematiken lyfter både demokratin och skolan

Fler barn måste ges chansen att upptäcka och intressera sig för matematik. Det handlar om en demokratifråga och är något som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. En bra grund i matematik gör det möjligt för medborgarna att kritiskt granska politiken och fatta bra vardagsbeslut.

Det här är en opinionstext

Nyligen klubbade riksdagen ett förslag om att undervisningstiden i matematik ska utökas med 105 timmar i grundskolan. Det är utmärkt, men mer behöver göras för att vända de sjunkande resultaten och den sociala snedrekryteringen inom ämnet.

Men varför är matte så viktigt?

För det första: matematik är viktigt för demokratin. Matematiska resonemang ligger till grund för många viktiga vägval, politiska såväl som privata. Goda kunskaper i matematik är därför en fundamental demokratisk kompetens som gör det möjligt för medborgarna att kritiskt granska politiken och fatta bra vardagsbeslut.

För det andra: matematik är grunden för utveckling och konkurrenskraft. Vi måste fånga upp och ge fler chansen att upptäcka och odla intresset för matematik för att säkra den kompetens som behövs. I dag rekryteras i praktiken våra ingenjörer ur en smalt segment av barn till högutbildade. Det är inte hållbart, varken ur ett demokratiskt eller ekonomiskt perspektiv. 

Den demokratiska aspekten av matematik talas det sällan om - att förse alla barn med den matematiska verktygslåda som krävs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information i livet och politiken. Mot bakgrund av ökade krav på medborgarna för att kunna delta i samhällsgemenskapen och det enorma informationsflödet blir demokratiaspekten ännu viktigare. Matte är stommen i stora delar av det moderna samhället och präglar allt ifrån arbetslivet till det privata livspusslet.

Många har ett komplicerat förhållande till matematik, det är något man vill vara bra på, och att vara duktig på matte associeras inte sällan till hög status. Samtidigt är det ett ämne som skrämmer. Risken att misslyckas och verka dum avskräcker. Vad kan göras?

Projektet Koolt (Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse) har tittat på framgångsfaktorer för att främja teknikintresse och minska snedrekryteringen. Resultatet visar vikten av undervisning som kopplar teorin till verkligheten med vardagsnära experiment. En annan lärdom från projektet är betydelsen av förebilder. För att göra undervisningen konkret och levande behöver företag och de som arbetar där visa vad man kan använda matematiken till. Det blir extra viktigt för dem som inte har med sig detta hemifrån.

I en studie gjord av Lärarnas Riksförbund bland matematiklärare rankas lärare med särskilda kunskaper i matematik högt. Bristen på specialistkompetens gör att många barn inte når målen. Men det handlar också om att ge fler möjlighet att upptäcka glädjen i matematiken och skaffa sig de kunskaper som är avgörande för fortsatta studier men också för att tillvarata sina intressen i samhället.

Därför föreslår vi utöver de 105 nya undervisningstimmarna följande:

Utöka möjligheten för högskolestuderande inom matematik och teknik att jobba som assistenter i grundskolan. De kan hjälpa till i undervisningen som extra stöd, hålla laborationer och hjälpa till med läxor efter skoltid. Då ökar inslagen av det som har positiv påverkan på snedrekryteringen. Eleverna får roligare verklighetsnära undervisning och mer positiv syn på matte samtidigt som de får förebilder och en känsla för matematiken som verktyg i olika yrken. För studenternas del innebär det värdefulla kontakter, meriter och meningsfulla roliga arbetsuppgifter.

Prioritera lärare med särskilda kvalifikationer i matematik. Detta är ett ansvar för både staten och kommunerna. För att fler elever ska nå målen, få en positiv bild av matte och sina egna möjligheter att lyckas i ämnet måste vi gå från ord till handling och anslå medel.

Vi måste se till att fler barn ges chansen att upptäcka och intressera sig för matematik. Det är både en demokratifråga och en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft. Om Sverige ska fortsätta konkurrera med kunskap och ligga i framkant är det inte hållbart med de låga resultaten i matematik. 

I dag är matematik inte sällan sorterande där barn från hem utan studietradition går ut skolan utan matematisk rustning. Därför handlar höjda ambitioner inom matematik om den grundläggande demokratiska tanken att utjämna barns livschanser. Det är vi skyldiga våra barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 maj 2016 kl 13:54
Uppdaterad: 31 maj 2016 kl 14:04

Skribenter

Daniel Smirat
ledamot Sveriges Ingenjörer Norrbotten, vice ordförande (S) kommunfullmäktige i Luleå
Peter Larsson
samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer