Debatt
Friskolor
16 januari 2018 kl 15:31

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Marknadsutsättningen av skolan har misslyckats

Gabriel Heller Sahlgren tror på marknadens positiva kraft i skolan. Han lever kvar i de föreställningar, som rådde när skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet. Då trodde marknadsförespråkarna att den fria konkurrensen om eleverna skulle förbättra resultaten, utveckla pedagogiken och sänka kostnaderna i det samlade skolsystemet, skriver Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola och Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys i en slutreplik.

Det här är en opinionstext

En av de mest fullständiga forskningsöversikterna ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?”, från SNS som presenterades 2011, visar vad som hände i verkligheten:

När det gäller friskolereformen verkar flera av de förhoppningar som fanns från början ha kommit på skam. Vissa studier har funnit små positiva effekter på elevernas skolresultat, men slutsatsen i kapitlet är att genomsnittsresultaten varken har förbättrats eller försämrats av friskolereformen.

Den forskning som finns, huvudsakligen registerstudier med betyg som underlag, visar således ingen effekt på skolresultaten. Däremot finns det en rad rapporter som visar på andra stora och negativa effekter som inträffat på grund av skolans marknadsutsättning.

Den största negativa effekten är den skolsegregation som marknaden driver fram. Det fria skolvalet, den fria etableringsrätten, de fristående skolornas antagningssystem, skolpengssystemet och skolaktiebolagen sorterar eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå. Skillnaderna mellan skolor och elever har ökat mycket kraftigt sedan 1990-talet. Segregationen sänker skolans resultat och det drabbar i första hand de svagaste eleverna. I PISA har de svagaste eleverna blivit fler och de har lägre poäng. Det gäller även efter den uppgång som var i PISA 2015. Resultaten ligger fortfarande långt under PISA 2000.

Marknadsreformerna har också medfört många skolbyten, en kraftig betygsinflation, en rad konkurser, oseriösa skolhuvudmän och låg lärartäthet i aktiebolagsskolor. Med marknaden försvann även den öppenhet, yttrandefrihet, insyn och likabehandling som ska gälla i ett offentligt skolväsende. Dessutom förs stora summor pengar bort från undervisningen varje år till skolaktiebolagens ägare.

Vi hävdar att det inte går att föra bort miljardbelopp från skolan, segregera eleverna, ha låg lärartäthet, sätta för höga betyg, ha många skolbyten, ha oseriösa skolhuvudmän, tillåta konkurser, stoppa öppenhet, insyn och likabehandling samt tysta de anställda utan att det påverkar kvaliteten negativt. Man måste vara en hängiven marknadsförespråkare som Sahlgren om man ska tro att dessa marknadseffekter bidrar till en kvalitetshöjning i skolan.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.