Bostadspolitiska samtalen Hela debatten

Marknadshyror hotar den svenska modellen

Det finns inget stöd för att det totala bostadsbyggandet skulle öka med marknadshyror. De som anser att marknadshyror är enda lösningen har alltså mycket kvar att bevisa - speciellt om de säger sig företräda en lösning som skulle revolutionera svensk bostadsmarknad.

Ett av de vanligaste argumenten för marknadshyror är att det ökar bostadsbyggandet och ökar rörligheten. Bransch- och intresseorganisationen SABO har därför bett Tyréns, en av landets mest välrenommerade specialister på samhällsbyggnad, att analysera effekterna av marknadshyror. 

Tyréns beräkningar och analyser stärker mig i övertygelsen att det inte räcker med att ideologiskt vilja något – oavsett om man ivrar för marknadshyror eller inte. Scenarier om marknadshyror är komplexa och svårbedömda, effekterna måste tröskas igenom på flera nivåer. 

Tyréns skriver bland annat att den begränsade byggkonkurrensen och de höga byggkostnaderna är den främsta orsaken till otillräcklig nyproduktion av hyresrätter. Om inte konkurrensen i byggsektorn ökar kommer inte marknadshyror leda till att nyproduktion av bostäder ökar påtagligt. De gör också ett i mina ögon mycket oroväckande konstaterande: ju större bostadsbrist, desto mindre press på fastighetsägare och byggare att sänka sina kostnader - och ju högre hyreshöjningar.

Vidare visar rapporten att om byggkostnaderna fortsätter stiga, får marknadshyror stora sociala återverkningar. Boendet är redan en tung utgiftspost, en del skulle kraftigt behöva dra ner på övrig konsumtion, medan andra inte ens skulle ha råd att hyra en bostad. Troligen skulle vi få krav på socialbostäder. Att andelen hushåll som behöver bostadsbidrag skulle öka är också sannolikt. Vi kan räkna med stora utmaningar för bostadspolitikens fördelningspolitiska ambitioner om marknadshyror skulle införas, konstaterar Tyréns.

Rapporten visar att främst fastighetsägare på ”starka” bostadsmarknader kommer att dra nytta av införandet av marknadshyror. De skriver också att om inte konkurrenstrycket ökar högst påtagligt vid en övergång till marknadshyror kan man räkna med att fastighetsägare och företag i byggbranschen tillgodogör sig nyttan av en effektivare marknad i stället för bostadskonsumenterna.

Med anledning av det kan jag konstatera att avkastningen i hyresbostäder redan i dag är hög, vilket är en aspekt som inte uppmärksammats tillräckligt i diskussionen om ett förändrat hyressättningssystem. Och trots den höga avkastningen klagar vissa aktörer på fastighetsmarknaden på dagens system och ropar efter marknadshyror.

Hur marknadshyror skulle påverka de allmännyttiga bostadsföretagen kommer förmodligen se olika ut beroende på geografisk hemvist, skriver Tyréns. Diskussioner om vad affärsmässighet och vad samhällsnytta innebär skulle sannolikt tillta. Debatten i samhället om var gränsen går för utnyttjande av marknadsposition lär också öka på samma sätt som den gjort för andra kommunägda bolag så som fjärrvärme och elbolag. I det sammanhanget är inte en diskussion om privatisering av de allmännyttiga bostadsbolagen en orimlig konsekvens, anser Tyréns.

Det som Tyréns visar gör mig djupt oroad. Marknadshyror riskerar att brutalt slå sönder den svenska modellen vars grundbult är att erbjuda bostäder åt alla oavsett inkomst, ursprung, ålder eller hushållstyp och där allmännyttan är en viktig aktör och samhällsbyggare. De som anser att marknadshyror är enda lösningen har alltså mycket kvar att bevisa - speciellt om de säger sig företräda en lösning som skulle revolutionera svensk bostadsmarknad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.