När flera riksdagspartier propagerar för fri hyressättning i nyproduktion är det ett första och därtill bestämt steg mot införandet av marknadshyror. Fri hyressättning är ett nyord men egentligen inget annat än en omskrivning för just marknadshyror. Den logiska följden av en sådan reform är att den följs av fri hyressättning i lägenheter som blir lediga. Därmed blir marknadshyror införda bakvägen. Som intresseorganisation för Sveriges tre miljoner hyresgäster är det med oro vi ser att frågan om marknadshyror nu dyker upp som krav i regeringsförhandlingarna från både Centerpartiet och Liberalerna.
Hyresgästföreningen bedrev inför valet en konsumentupplysande kampanj med syfte att försöka tydliggöra hur de politiska partierna ställde sig till frågan om marknadshyror. Orsaken bakom detta var att det utifrån ett väljarperspektiv ofta var otydligt eller rent av omöjligt att få reda på hur partierna resonerade i frågan.
Det som är svårt att förstå är varför frågan dyker upp när det inte finns någon folkvilja att införa marknadshyror. Dessutom pekar all erfarenhet från andra länder att marknadshyror inte leder till fler bostäder. Lägg till det att oavsett vilket partis väljare du studerar så är motståndet mot marknadshyror dominerande. Tittar vi specifikt på både Centerpartiets och Liberalernas väljare så är motståndet större än förespråkarna. Det talar sitt tydliga språk men ändå väljer partierna att driva frågan aktivt. Det är också svårt att förstå eftersom hyresgäster och medborgare i allmänhet är nöjda med den partsmodell som vi har i dag och där parterna dessutom är måna om att utveckla modellen. Politikerna är helt enkelt inte i takt med väljarna och det är anmärkningsvärt om man säger sig företräda de samma och kalla sig folkvald.
Vilka skäl finns det då för hyresgästerna och medborgarna till att vara skeptisk mot marknadshyror?
En återkommande uppfattning bland förespråkarna för marknadshyror har varit att det skulle medföra hyresjusteringar som begränsades till innerstadsområden. Detta antagande är något som inte stämmer och som Hyresgästföreningen vid upprepade tillfällen har påpekat via olika undersökningar. Med marknadshyror blir det hyreshöjningar även utanför innerstaden och bortom storstadsområdena. Hyreshöjningarna skulle slå mot alla och skulle kraftigt äventyra hyresgästernas ekonomiska situation och den grundläggande tryggheten som ett boende faktiskt innebär.
Hyresnivåerna skulle öka i både storstadsregioner och tillväxtstäder om dagens hyressättningssystem med hyror ersattes med fri hyressättning. Den direkta följden blir att hushåll i 1 445 000 lägenheter får minskat konsumtionsutrymme, vilket får stora konsekvenser för både individ och samhälle. Detta är inte bara allvarligt i allmänhet utan också farligt utifrån att alla ekonomiska prognoser pekar på att Sverige är på väg mot en ny lågkonjunktur.
En undersökning från Ramböll, som togs fram på Hyresgästföreningens initiativ, visar att införandet av marknadshyror skulle kunna innebära hyreshöjningar på mellan 24 och 54 procent i genomsnitt för hyresgästerna i Stockholm, Göteborg, Halmstad och Kristianstad. Resultatet förskräcker.
Marknadshyror handlar inte bara om förändrade hyresnivåer. Förhandlings- och bruksvärdessystemet är till för att göra hyresrätten till en trygg upplåtelseform med förutsägbar kostnadsutveckling och starkt besittningsskydd. En maktförskjutning till hyresvärdens fördel gör hyresrätten till en mindre trygg och förutsägbar boendeform, och öppnar upp för fastighetsägarens godtycke.
Det är bra att politikerna försöker skapa en regering och breda politiska reformer. Men om det är fler bostäder som efterfrågas så är inte marknadshyror lösningen. Sverige behöver en bred skattereform, att staten tar en aktivare roll i finansieringen av bostadsbyggandet och att kommunerna sätter igång att bygga. Att stöka till livet och tryggheten för tre miljoner hyresgäster är inte vad Sverige behöver.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
