Gruvor

”Märkligt påstå att gruvdrift är klimatsmart”

Det är ”klimatsmart” att öppna fler gruvor i Sverige, anser kommunalråd i Norrbotten. Deras påstående baseras på en märklig hantering av fakta, replikerar journalisten Arne Müller. 

REPLIK Fem socialdemokratiska kommunalråd i Norrbotten argumenterar i debattartikeln "Klimatsmart att öppna fler gruvor i Sverige" (7/11) för regeländringar som ska underlätta öppnandet av en koppargruva i Laver utanför Älvsbyn.

Kommunalråden må tycka det de tycker, men jag reagerar på deras märkliga hantering av fakta.

1. De framhåller att startandet av en gruva i Laver är en klimatsmart åtgärd. Fyndigheten i Laver innehåller 0,2 procent koppar. Världens största koppargruva har en kopparhalt på 0,64. Den koppargruva i världen som har högst halt ligger på 5 procent. Det betyder att det måste sprängas, krossas, malas och anrikas oerhört mycket mer malm i Laver för att få samma mängd koppar som i dessa, och många andra gruvor, med väsentligt högre halt. Det finns alltså skäl att vara mycket försiktig med påståenden om att en gruva med så låg halt är "klimatsmart".

2. Skribenterna hävdar att gruvan förutom 700 jobb direkt i verksamheten i Laver kommer att ge 2 660 indirekta jobb i regionen kring Älvsbyn. Detta är fullständigt verklighetsfrämmande. Gruvor skapar jobb i andra branscher. Men en betydande del av dessa jobb hamnar långt ifrån de platser där gruvor finns. Tillväxtanalys har i rapporten "Malmfälten under förändring" kommit fram till att gruvor i kommuner som Pajala eller Gällivare ger cirka 0,5 indirekta jobb för varje gruvjobb. I boken Norrlandsparadoxen ger jag en rad exempel som pekar i samma riktning.

Dessutom gör den snabba produktivitetsutvecklingen i branschen att 700 jobb i dag inte kommer att vara lika många om fem eller tio år. Detta är fakta som alla som följt diskussionen kring gruvbranschen de senaste åren känner till.

3. Det finns ett element av komik i att en entusiastisk EU-anhängare som Luleås kommunalråd Niklas Nordström (S) går till storms mot att svenska myndigheter och domstolar börjat tillämpa EU-regler inom miljöområdet. När det gäller Laver har till exempel Länsstyrelsen i Norrbotten sagt att gruvan innebär ett intrång i Piteälvens avrinningsområde som är skyddat enligt EU:s Natura 2000-regler.

Hur stort ingrepp handlar det om? Själva industriområdet beräknas täcka 49 kvadratkilometer och kommer bland annat att rymma ett så kallat sandmagasin, som ska rymma en miljard ton gruvavfall.

Det skulle vara intressant att veta var skribenterna anser att gränsen går för ingrepp i Natura 2000-områden som kan ses som acceptabla.

Jag tror inte att dessa försök till klarlägganden kommer att ändra kommunalrådens inställning i sak. Men kanske väljer de i framtiden sina argument med större omsorg.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.