Majblomman: Inget barn ska hamna utanför på fritiden

För de flesta barn betyder fritiden och skolloven aktiviteter.  Men långt ifrån alla upplever sin lediga tid som något att längta efter – tvärtom. De barn som Majblomman möter hamnar utanför för att de inte har råd med aktiviteter på fritiden.

Majblomman delar varje år ut miljontals kronor i ekonomiskt stöd till barn som annars står utan sammanhang och mening på fritiden. Ansökningarna kan handla om pengar till aktiviteter under loven, terminsavgiften till fotbollen eller kostnaden för nya dansskor. Skillnaden mellan de som har råd och de som saknar medel blir särskilt tydligt under skolloven då barn som har möjlighet ofta ägnar sig åt kostsamma aktiviteter.

I bästa fall finns kommunal prova på-verksamhet, öppna fritidsgårdar och andra aktörer som kompenserar och ger fler barn tillgång till meningsfulla aktiviteter. Men på många platser i landet saknas detta alternativ och barn riskerar att berövas leken, vilan och fritiden som alla under 18 år sedan årsskiftet har lagstadgad rätt till.

Majoriteten av barn i Sverige har det väldigt bra. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har barnfattigdomen minskat de senaste 20 åren – i vårt land precis som i resten av världen. Men ska vi vara nöjda med detta när den ekonomiska klyftan mellan barn fortsätter att växa?

Enligt Rädda Barnen lever minst 186 000 barn i Sverige i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga och eller har försörjningsstöd. Och avståndet växer alltså mellan denna tiondel av Sveriges barn och de barn som inte behöver bekymra sig över om familjen har råd.

Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor  (MUCF) återkommer till hur viktig fritiden är för ungas personliga och sociala utveckling. Barnombudsmannen menar också att en meningsfull fritid är avgörande för barnets tro på sig själv, på framtiden och på vuxenvärlden. Kommuner som inte ger alla barn möjlighet till lek, vila och fritid bryter mot lagen, sviker barnen och riskerar vårt gemensamma samhällsbygge.

MUCF slår fast att var åttonde tonåring har avstått från fritidsaktiviteter för att de inte haft råd. Med hjälp av sin senaste ungdomsenkät visar MUCF vidare att barn i välmående områden har svårt att få tiden att räcka till. Kontrasten är stor till många av dem som bor i glesbygd och förort.

Riksidrottsförbundet och Centrum för idrottsforskning visar också att ekonomi bidrar till att ungdomar inte är med i en förening eller alls är fysiskt aktiva. Många avstår för att de inte har råd, och CIF konstaterar i en ny rapport att det finns en tydlig så kallad social gradient inom idrottsrörelsen för unga.

När det gäller kultur märks samma segregerande mönster där det i första hand är barn till medelklassföräldrar som söker sig till och stannar kvar i den kommunala kulturskolan. Tittar man på Kulturrådets statistik så spelar pengar en roll även här. Av 290 kulturskolor är endast sju avgiftsfria. Snittkostnaden per termin är närmare 650 kronor och som mest tar kommunerna ut över 1 700 kronor i terminsavgift. Självklart spär detta på fritidssegregationen mellan barn.

Under 2020 kommer Majblomman att fokusera på alla barns rätt till en meningsfull fritid. Vi gör det för att vi ser att ekonomin är avgörande för att rätten ska förverkligas. Och för att bristen på meningsfulla alternativ är negativt för individen och frestar på samhället i stort. Majblomman fortsätter därför att dela ut ekonomiskt stöd till barn i hela Sverige för att fler ska få en termin till i kören, köpa nya fotbollsskor eller åka med på träningslägret.

Vi uppmanar Sveriges kommuner att ta sitt ansvar. Det är hög tid att agera för alla barns rätt till en meningsfull fritid. Sluta ta kortsiktiga beslut om besparingar på det som betyder mest. Våga satsa på sociala investeringar som gör det möjligt för er att följa lagen och nå de globala målen för hållbarhet. Investera i barns drömmar och ambitioner för att bygga ett samhälle som håller.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.