Magdalena Anderssons retoriska fint gick hem

Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Svenska journalisters bristande kunskaper i grundläggande ekonomi är ett problem. De bristande kunskaperna gör journalisterna till relativt enkla byten för de aktörer som vill nå ut med sina budskap via de etablerade medierna. Det senaste exemplet är den aviserade bankskatten som ska dra in fem miljarder per år till statskassan. Regeringen, det vill säga S och MP, och samarbetspartierna C och L hävdar att pengarna från bankskatten ska finansiera högre försvarsutgifter.

Först och främst är risken stor att notan hamnar hos bolånekunderna när bankerna kompenserar för att kostnaderna ökar med fem miljarder kronor. Bolåneräntorna kan stiga. Vidare kan bankerna höja kortavgifter och införa eller höja avgifter för kontotransaktioner (till exempel kan banken ta en avgift när räkningar betalas eller pengar förs över från ett konto till ett annat). Räkna alltså med att det är bankens låntagare och kunder, snarare än bankens ägare, som i slutändan får stå för notan.

Dessutom är det naturligtvis bara ett retoriskt knep, som media hjälper till att vidareförmedla, att en viss skatt skulle finansiera en viss utgift i statsbudgeten. Det fungerar inte så. De pengar som kommer in till statskassan hamnar i en påse. Den påsen med pengar används sedan till att finansiera utgifterna.

Det är inte rimligt att hävda att vissa specifika pengar i den påsen går till vissa specifika utgifter. I så fall kan man lika gärna hävda att bankskatten som drar in fem miljarder kronor per år när den införs finansierar borttagandet av värnskatten, som minskar skatteintäkterna med sex miljarder kronor initialt (men som på längre sikt, enligt Finansdepartementet, förvisso inte leder till lägre skatteintäkter då höginkomsttagare som en följd av lägre marginalskatter förväntas arbeta mer, det vill säga fler timmar, och därmed betala mer skatt). Att den rödgröna regeringen och samarbetspartierna C och L får tidningar, radio och tv att återrapportera att en viss skatt går till en viss statlig utgift är olyckligt.

Det regeringen och C och L har kommit överens om är att en ny skatt ska införas år 2022. De intäkter som den nya skatten inbringar tillsammans med andra statliga skatter ska finansiera statens utgifter. Dit hör utgifter för migration, internationellt bistånd, pensioner, ekonomisk trygghet vid sjukdom, utbildning, bidrag till kommuner, försvar, rättsväsende etcetera. Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Som sagt. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Med grundläggande ekonomiska kunskaper och viss analytisk förmåga hade det varit ganska enkelt att ställa finansminister Magdalena Andersson mot väggen när hon på presskonferensen redogjorde för den nya bankskatten. Men som vanligt slapp hon de tuffa frågorna och budskapet om att det är beskattning av bankerna som ska finansiera uppgraderingen av det svenska försvaret har i huvudsak kablats ut till väljarna. 

En fråga till Magdalena Andersson på presskonferensen hade kunnat vara något i stil med: Ett annat sätt att se på det hela är väl att det i praktiken är bankernas låntagare och kunder som får finansiera borttagandet av värnskatten, det vill säga skatten för de med högst inkomster? Alternativt: Är det inte bankernas låntagare och kunder som får finansiera kostnaderna för den havererade migrations- och integrationspolitiken via högre statsbidrag till kommunerna i framtiden? 

Men den sortens frågor kom aldrig på presskonferensen. Den retoriska finten gick hem och berättelsen att kapitalisterna, det vill säga bankens ägare, får betala utbyggnaden av försvaret har till stora delar satt sig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.