M: Upphandlingsmarknaden måste öppnas för småföretagen

Det är ett välkänt faktum att stelbenta byråkratiska processer försvårar småföretagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Om vi ska kunna bryta de tendenser till oligopol som finns på upphandlingsmarknaden i stora delar av Sverige, så behöver regelverk och arbetssätt förändras så att även småföretag fullt ut kan delta. Det skulle säkerställa att medborgarna får maximal utväxling för sina skattepengar och stärka svenskt företagande. 

Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till cirka 700 miljarder kronor per år. Summans storlek visar hur viktigt det är att marknaden fungerar effektivt – annars riskerar betydande belopp av skattebetalarnas pengar att förspillas.

I dag utestängs i praktiken en stor del av de svenska företagen från upphandlingsmarknaden. Det kan vara komplicerat för en småföretagare att lämna ett anbud när beställaren har omfattande krav på exempelvis referensuppdrag och omsättning. Med sådana begränsande, ibland omotiverade, krav är det mer sannolikt att ett bolag med stora ekonomiska muskler vinner upphandlingen. Många mindre företag väljer helt enkelt att inte ens försöka och storföretagens dominans befästs. 

Detta skapar stagnation och en marknad som inte blir innovativ. Svensk offentlig sektor – och det svenska samhället – har inte råd att finna sig i en situation där de små företagens idéer och potential bortses från.

Vi moderater vill därför underlätta småföretagens tillträde till upphandlingsmarknaden. En upphandlingsform, som effektivt skulle kunna främja såväl ökad konkurrens, som innovation och entreprenörskap är konceptet funktionsupphandling. Den ger offentliga aktörer möjlighet att ställa krav utifrån mål eller resultat, vilket kan sporra framväxten av nya innovativa lösningar. I en del fall vet inte beställaren exakt vad som finns på marknaden. Det kan till och med vara så att produkten eller tjänsten inte finns på marknaden ännu. Med funktionsupphandlingen får nya, delvis oetablerade leverantörer, möjlighet att komma med nya, smarta lösningar. 

I stället för att börja med att definiera produktens eller tjänstens karaktär utgår kravet i upphandlingen från det behov man vill ha tillfredsställt. Man ber helt enkelt företagen att lägga anbud på en funktion, men låter marknadens aktörer komma fram med de bästa och mest prisvärda sätten att göra det på.

Under corona-pandemin har detta hänt i praktiken. I våras sattes ramavtalen ur spel eftersom leverantörer inte kunde leverera som vanligt, vilket öppnade för mängder av nya initiativ. Kriser föder kreativitet och vi såg hur man genom snabbfotade beslutsprocesser kunde få företag att ställa om för att täcka de nya behoven. Detta löste både handfasta problem för sjukvården – och har sannolikt sparat en ansenlig mängd skattepengar. 

Lärdomarna av vad som fungerade (och vad som inte gjorde det) behöver vi ta med oss efter krisen, så att svenska offentliga upphandlingar kan bli mer effektiva än förut. 

I takt med att den offentliga sektorns resurser blir alltmer skrala behöver vi också i högre grad ifrågasätta gamla invanda arbetssätt och eftersträva större effektivitet. Den gigantiska upphandlingsmarknaden behöver skärskådas och utmanas. 

Vi behöver ta tillvara all den uppfinningsrikedom och kunskap som finns i svenska småföretag – och inte utestänga dem. Med mer fokus på funktion och innovation, och mindre på bakåtsträvande detaljreglering, kan vi både stärka småföretagens konkurrenskraft och se till att skattebetalarna får mer pang för pengarna.