Debatt
Bostäder
30 november 2017 kl 15:05

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

M: "Trött, passivt och långsamt, Eriksson!"

Vi ser ett statsråd som satsar allt på verkningslösa, skattefinansierade subventioner utan att de efterfrågas av byggbranschen, replikerar M.

Det här är en opinionstext

REPLIK Sverige måste ha fler bostäder, det har aldrig varit viktigare. Bostadspolitiken och vikten av fler bostäder är en av Sveriges absolut största samhällsutmaningar. Särskilt för kommunerna, deras utveckling och deras möjligheter. Migrationsutmaningen, storstädernas befolkningsökning, landsbygdens befolkningsminskning, studier, arbetsmarknad, tillväxt, skattekraft. Listan kan göras lång.

Enligt Boverkets prognos behövs 600 000 nya bostäder till 2025. För att behovet ska kunna mötas krävs rejäla reformer av bygg- och bostadspolitiken. Prognoser inför 2018 visar på en vikande byggtakt. Det är det sista vi behöver. Utmaningarna på bostadsmarknaden spiller över på, och hämmar, alla politikområden. Det finns ingen quick-fix, det handlar om grundläggande och långsiktigt sunda förutsättningar och friare spelregler för ett ökat bostadsbyggande över hela spektrat.

Det är anmärkningsvärt att Peter Eriksson och Emma Hult (Dagens Samhälle 171129) inte ser att det krävs en reformvilja som är på riktigt, utan istället tror att dyra åtgärder kommer att lösa bostadskrisen. Några veckor tidigare i SVT:s Agenda svarade Peter Eriksson att ”min uppgift som bostadsminister är att sätta krav på kommunerna att bygga”. Detta är fel. Bostadsministerns uppgift är att underlätta byggandet i kommunerna. Bostadskrisen måste hanteras – inte kommenteras. I synnerhet om man är ytterst ansvarig för att det byggs mer i Sverige.

Alliansregeringen genomförde omfattande regelförenklingar som tillsammans med ett uppdämt behov är en av anledningarna till att vi nu har det högsta bostadsbyggandet på flera decennier. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter reform- och förenklingsresan. Inte bara på marginalen, utan vi måste våga förändra grundfundamenten, om vi ska hantera nuvarande och framtida bostadsutmaningar. För att lösa bostadskrisen behöver alla partier våga lyfta på alla stenar. Vi Moderater vill ha breda och blocköverskridande långsiktiga överenskommelser där vi på allvar och utan prestige samverkar för att stävja Sveriges väldiga bostadsutmaning. Vi behöver utöver fortsatta genomgripande regelförenklingar framförallt även se över bostadsskatter, hyresreglering, stimulera rörlighet, flyttkedjor och bättre utnyttja det befintliga beståndet.

Regeringen, och Peter Eriksson som ansvarigt statsråd, har inte levererat lösningar utan sitter kvar med alla sina heliga kor. Till skillnad från de bostadspolitiska samtal regeringen bjöd in till 2015 måste de nya samtal vi öppnar upp för handla om en enda sak – hur går vi tillväga för att på riktigt få fram fler bostäder, och det snabbt.

Regeringen är trött och passiv med få egna idéer och en väldigt långsam handläggning. Detta är mycket bekymmersamt. Vi ser ett statsråd som satsar allt på verkningslösa, skattefinansierade subventioner utan att de efterfrågas av branschen. Detta är under all kritik.

Trots den värsta bostadskrisen på mer än ett halvsekel har ingen regering i modern tid levererat så få förslag för att öka bostadsbyggandet. Det är både oacceptabelt och ohållbart. Två miljöpartistiska bostadsministrar har i bostadskrisens Sverige levererat 7 propositioner – snällt räknat. Aktiv bostadspolitik går i första hand ut på att se till att reglerna fungerar för att hantera bostadsutmaningen. Regler ska vara verktyg, inte hinder, för att lösa problem. Det borde Eriksson och Hult använda sin tid till, inte skylla problem på kommuner i allmänhet och Alliansen i synnerhet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.