Debatt
Skolval
5 maj 2020 kl 05:05

M: Skapa möjligheter att ställa lika höga krav på alla elever

Vi vill ställa högre krav på att alla skolor ska uppnå det kompensatoriska uppdraget. Likvärdighet handlar inte om elevsammansättning utan om likvärdig tillgång till välutbildade lärare och undervisning av hög kvalitet. Det är ju den likvärdigheten som verkligen gör skillnad, skriver flera moderata skolpolitiker i Stockholmskommunerna.

Det här är en opinionstext

Ett samhälles motståndskraft börjar med kunskap och utbildning – det krävs en långsiktig plan för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och den måste börja med skolan. Vi vet i dag att det mest effektiva sättet att göra en klassresa och motverka ett liv i social utsatthet är genom god utbildning.

Den 27 april presenterades SOU 2020:28 - ”En mer likvärdig skola” Betänkandet innehåller en del bra förslag. Exempelvis är ett obligatoriskt gemensamt skolval en bra förutsättning för förbättrad tillgänglighet till alla skolor. Att som huvudman kunna använda fler möjliga urvalsgrunder, såsom syskonförtur, skulle skapa bra förutsättningar för familjer att hålla ihop sin vardag. Och att de riktade statsbidragen omvandlas till sektorsbidrag är ett steg i rätt riktning.

Några förslag missar målet – utredningen föreslår en förändring av, och skillnad i, ersättning till kommunal resp enskild huvudman med hänvisning till att lagen ställer olika krav på dessa. Det skulle vara sant om kommunala skolor tvingades hålla tomma platser på grund av lagkrav, och något sådant lagkrav finns inte. Här vore det bättre att ändra lagen och ställa samma krav oberoende av huvudman. 

Förslaget om en regional organisation av Skolverket, med myndighetsuppdrag och ansvar för skolval och placering är gott. Men det behöver kompletteras med en regional skolinspektion med uppdrag att kvalitetssäkra skolorna i regionen, med hög frekvens i uppföljning.

Men sedan föreslår man fullständigt ologiska åtgärder liknande de tidigare ”kuddflickorna”, som fick fungera som avskiljare i klassrummen och utbilda sina kamrater som inte hade kommit lika långt. Utredningen föreslår en lagändring, där rektor ska ansvara för en allsidig social sammansättning i undervisningsgrupperna och samma ansvar gäller för huvudmannen på skolenheterna. 

Som om en garanti för ökad kvalitet i skolan skulle vara en allsidig social sammansättning. Att om en rektor placerar rätt antal barn, med rätt social bakgrund i rätt sammanblandning i klasserna, då ska hen ha uppnått likvärdig skola. Det här har vi alltså redan testat under 1970- och 80-talen i Sverige. Och vi vet med facit i hand att det inte är ett framgångsrikt recept för förbättrad likvärdighet. 

Men utredningen stannar inte heller där, det föreslås dessutom att möjligheten för vårdnadshavare att överklaga ett skolplaceringsbeslut helt tas bort. 

Vi moderata skolpolitiker vill ställa högre krav på att alla skolor ska uppnå det kompensatoriska uppdraget. Och vill ha mindre fokus på var eleverna kommer ifrån. Ingen är sin bakgrund, men många blir vad människorna omkring förväntar sig att man ska bli. Lägg de låga förväntningarnas rasism till historien och skapa möjligheter att ha lika – höga – förväntningar på alla elever. Likvärdighet handlar inte om elevsammansättning utan om likvärdig tillgång till välutbildade lärare och undervisning av hög kvalitet. Det är ju den likvärdigheten som verkligen gör skillnad. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.