Debatt
Välfärd
23 oktober 2017 kl 05:51

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

M: Regeringen äventyrar välfärdens finansiering

För att klara framtidens välfärd behöver vi fler i arbete. Tyvärr har dagens regering snart slösat bort de möjligheter som högkonjunkturen ger, och när det vänder riskerar såväl kommuner som landsting att få svårt att klara ekonomin.

Det här är en opinionstext

I en ny ekonomirapport konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att svensk välfärd står inför omfattande utmaningar. Gapet mellan kostnader och intäkter i kommuner och landsting bedöms uppgå till 59 miljarder kronor år 2021.

Sämst är läget för landstingen, många brottas med att få ekonomin i balans. För att klara välfärden behövs tydliga prioriteringar – och högkonjunkturen får inte slösas bort.

En viktig förklaring till att välfärden står inför tuffa utmaningar är att andelen som arbetar och betalar skatt växer långsammare än andelen unga och gamla som behöver välfärd. Den viktigaste frågan för att säkerställa välfärdens finansiering är därför att stärka arbetslinjen så att fler människor går från bidrag till jobb. Det handlar framför allt om gruppen utrikes födda, som utgör en allt större andel av de arbetslösa.

I den högkonjunktur som idag råder är det viktigt att genomföra strukturella reformer som gör arbetsmarknaden tillgänglig för dem som har kort eller obefintlig utbildning. Moderaterna har därför föreslagit sänkt skatt på låga inkomster, inträdesjobb där man lär sig jobbet på jobbet och utvidgat RUT-avdrag. Tyvärr gör regeringen inget av detta. Ekonomin är visserligen stark idag och arbetslösheten är låg bland inrikes födda, men både Konjunkturinstitutet och SKL menar att regeringen är för optimistisk i sin prognos för den närmaste framtiden. Högkonjunkturer varar inte för evigt – och den innevarande har regeringen snart slösat bort.

När konjunkturen vänder ned igen drabbar det, förutom de människor som redan idag står långt ifrån arbetsmarknaden, ekonomin i kommuner och landsting. Det är därför oroande att en tredjedel av landstingen redan nu redovisat underskott minst tre av de senaste fem åren. Det är endast Stockholms läns landsting som har redovisat överskott varje år under de senaste fem åren. Fortsätter landstingen gå med underskott riskerar skatterna att behöva höjas på många ställen – något som ytterligare skulle försvaga arbetslinjen eftersom det då blir mindre lönsamt att arbeta.

Ett växande gap mellan kostnader och intäkter, ett konjunkturläge som normaliseras och en befolkningsökning bland framförallt yngre och äldre – i kombination med högre skatter på människors arbetsinsatser gör välfärdens framtida finansiering osäker. 

Det behövs därför en politik som långsiktigt tryggar välfärdens finansiering. Det enda sättet att öka skatteintäkterna och stabiliteten är med kraftfulla reformer för fler jobb, företag och arbetade timmar.

Moderaterna föreslår därför en rad åtgärder, som skulle bidra till att säkra finansieringen av framtidens välfärd:

1/ En rejäl jobbskattereform, den största sedan 2006, vilket gör att det blir såväl lönsammare att ta ett arbete som att arbeta mer. 

2/ En förstärkning av jobbskatteavdraget för äldre för att fler ska vilja stanna kvar i arbetslivet längre.

3/ En höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt, en reform som beräknas kosta med sex miljarder kronor till 2020. Detta för att inga sjuksköterskor och lärare på sikt ska betala statlig inkomstskatt. 

4/ En förstärkning av de generella statsbidragen till kommuner och landsting med 13 miljarder kronor extra under budgetperioden. Samt en nationellt en riktad satsning för att minska köerna till vården.

5/ En ny anställningsform – inträdesjobb – som gör det möjligt för kommuner och landsting att anställa unga och nyanlända till 70 procent av den lön som parterna satt, under upp till tre år.  

6/ Ett bidragstak som gör att det aldrig ska löna sig mer att leva på bidrag än arbeta.

SKL skriver i sin rapport att gapet mellan kostnader och intäkter väntas uppgå till 59 miljarder  kronor år 2021 om regeringens politik fortsätter efter valet 2018. En moderatledd regering kommer istället ta tag i problemen på arbetsmarknaden och se till att människor går från bidrag till jobb, att det lönar sig att jobba längre och att staten inte detaljstyr välfärden från Stockholm. Det är enbart det som på sikt kan säkra att vi har skolor som ger eleverna kunskap, en sjukvård som man inte behöver köa till och en omsorg som tar hand om våra äldre i livets slutskede.

Vår utgångspunkt är här tydlig: Välfärden byggs inte av höjda skatter och kortsiktiga statsbidrag. Välfärden byggs av människors arbete. För detta måste politiken skapa betydligt bättre förutsättningar än i dag. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.