Debatt
Hyresrätter
10 februari 2020 kl 05:00

M: Miljardströssel över byggbranschen rent slöseri

Riksrevisionen har gång på gång sågat regeringens subventionspolitik. Trots det infördes den 1 februari nya subventioner till byggandet av hyresrätter på totalt cirka 8 miljarder kronor. Anmärkningsvärt och slösaktigt, skriver Carl-Oskar Bohlin, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna.

Det här är en opinionstext

Carl-Oskar Bohlin
bostadspolitisk talesperson Moderaterna

I en tid då stora problem fått djupt fäste i det svenska samhällsbygget måste varje utgifts nytta prövas noga mot sin kostnad och dess alternativa användningsområden.

Som en följd av den bostadspolitiska uppgörelsen som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde tillsammans med Vänsterpartiet 2016 infördes flera subventioner med syfte att stimulera byggandet. Totalt satsades cirka 22 miljarder kronor på subventioner under perioden 2016–2019.

Subventionerna skulle gå till byggandet av energieffektiva hyresbostäder, bostäder för studenter och äldre, kommunbonusar och stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Men mycket tyder på att pengarna i realiteten slösats på mycket ineffektiva satsningar.

Riksrevisionen har hitintills granskat och underkänt tre av de sex olika stödformerna.

Riksrevisionen har bland annat kritiserat regeringen för att subventionerna har låg träffsäkerhet och endast ger marginell eller ingen effekt. Det blir bland annat tydligt i granskningen av stödet till särskilda bostäder för äldre där Riksrevisionen skriver att ”Det finns mycket som talar för att stödets utformning, precis som för andra investeringsstöd, lett till att stödet finansierat platser som skulle byggts oavsett, men som nu byggts med ekonomiska marginaler för byggherren.” 

Tyvärr tycks regeringen inte ha lärt sig av tidigare misstag. Moderaterna ser bland annat följande tre problem.

  1. Investeringsstödet går till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det slutgiltiga stödet fastställs först när byggprojektet är färdigställt och därtill finns en begränsad budget om 2,1 miljarder kronor för 2020 och därefter 3 miljarder årligen. Det innebär att de sökande inte kan lita på att de faktiskt får de stödnivåer som förordningen indikerar. De totala anspråken kan nämligen komma att överstiga avsättningarna, vilket kan resultera i att de enskilda stöden sätts ned. Eftersom ett enskilt företag inte vet hur många andra som söker så skapar det stor osäkerhet. Ett företag som inte kan bedöma om de kommer att få ett bidrag, eller hur stort det eventuella bidraget blir, kommer sannolikt genomföra projekt som är lönsamma oaktat stödet – som i stället blir en slags bonus. 
  1. Stödet kan endast ge marginellt lägre hyror. Det är endast gynnsamt för företag att använda sig av stödet om hyran de har möjlighet att sätta utan stöd ligger i linje med eller nära den hyra som stödet medger. Om hyran som de kan sätta om de inte ansöker om stödet är markant högre än den hyra som stödet medger utgör inte subventionen en tillräckligt stor kompensation. Varken för de minskade intäkterna eller för den värdeminskning som följer av de lägre hyrorna. 
  1. Lägenheterna fördelas inte till dem som har störst behov. 12,5 procent av det som byggs, eller motsvarande antal bostäder i andra delar av fastighetsägarens bestånd, ska erbjudas till kommunen för upplåtelse till sociala kontrakt eller boende till ”unga” under 31 år. 

Att en del bostäder avsätts för sociala kontrakt är ett steg i rätt riktning. Men redan i dag ställer kommuner ofta den typen av krav i samband med markanvisning och minst 88 procent av bostäderna kommer att fördelas till dem som har längst kötid, inte till de som har störst behov. Också i kvoten ”unga” kommer kötid att utgöra fördelningsprincip vilket innebär en snedfördelning också där. Där de som närmar sig 30 år har en stor fördel oavsett hur de bor i dag eller vilken lön de har. 

Sverige står inför många stora utmaningar, inte minst på bostadsmarknaden. Genom att införa dessa subventioner visar regeringen, Liberalerna och Centerpartiet ett arrogant förhållningssätt till vara gemensamma medel och en naiv syn på de stora utmaningar som Sverige faktiskt står inför.

Vi moderater anser att dessa medel i stället bör tillföras rättsväsendet och våra kommuner i form generella statsbidrag. På så sätt får kommunerna mer resurser att använda för riktade stöd till de som är hemlösa, en grupp som investeringsstödet missar helt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 februari 2020 kl 05:00

Skribent

Carl-Oskar Bohlin
bostadspolitisk talesperson Moderaterna