Lärarbristen Hela debatten

M: Läraryrket måste få bli det fantastiska yrke det är

En ökning av den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen, fler karriärtjänster, assistenter som avlastar lärarna samt mer undervisningstid i lågstadiet. Det är några av förslagen som vi moderater har kommit med för att öka läraryrkets attraktivitet och få fler att vilja utbilda sig till yrket.

Efter ett långt och soligt sommarlov drar det nu ihop sig till skolstart. I många skolor är det sedan länge förberett och allt står klart. Men i alltför många har det länge varit oklart vilka lärare som skall börja till hösten och det finns skolor som in i det sista pusslar för att få ihop verksamheten.

Den stora frågan är lärarna, den enskilt viktigaste resursen i skolan och där bristen nu börjar märkas. För att klara de utmaningar svensk skola står inför så måste fokus ligga på att stärka lärarna i deras arbete. Det handlar om såväl kort- som långsiktigt. Läraryrkets attraktivitet måste stärkas, fler vilja stanna inom yrket och många av de tidigare utbildade behöver återvända till skolan. Tyvärr är det alldeles för få som väljer att studera till lärare. 

En lärarutbildning som präglas av högre kvalitet är en viktig del för att locka fler till läraryrket. Vi moderater har därför föreslagit att den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen skall öka med 50 procent. Vi föreslår också en tuffare antagning samt att ledarskapskompetens, specialpedagogik, digitalisering och svenska som andraspråk ska vara obligatoriska delar i all lärarutbildning.

En viktig del är naturligtvis lönen. Där har vi moderater föreslagit såväl tre miljarder i extra lönesatsning som en utökning av karriärtjänster. Särskild viktig är satsningen som görs på förstelärare i utanförskapsområden.

Lärare behöver kunna prioritera mer tid tillsammans med barnen. Därför föreslår vi lärarassistenter som skall avlasta lärarna. Vi vill använda digitaliseringens möjligheter så att vi tar bort så mycket administrativt arbete som möjligt. Många prov går att digitalisera, bland annat de nationella proven. Vi delar inte regeringens uppfattning om att de nationella proven skall vara digitaliserade tidigast år 2022. Detta måste naturligtvis ske mycket fortare.

Varje timme med en duktig och engagerad lärare räknas och är helt avgörande för elevers kunskapsutveckling. I Sverige förlorar barn ungefär ett år i undervisningstid i jämförelse med barn i andra länder. Därför har vi föreslagit en timme till per dag i lågstadiet. Det ger lärarna en bättre möjlighet att arbeta med kunskapsbygget för våra barn.

Inom alla yrken är det viktigt att vidareutvecklas och att få kompetensutveckling. Många lärare har inte fått en kvalitativ sådan och vi föreslår därför att alla lärare skall ha rätt till en obligatorisk individuell kompetensutvecklingsplan. På sikt skall den också kopplas till legitimationen. Med stöd och rätt utbildning får man kraft att utvecklas och att klara de många gånger tuffa utmaningarna.

I olika rapporter och enkäter framgår att många lärare känner en otrygghet i sitt arbete. Där föreslår vi bland annat att skollagen skall ses över för att arbetssituationen skall bli tryggare.

Att regeringen och Gustav Fridolin inte har någon plan för att stärka skolan är oroväckande. Ett växande och välmående Sverige som konkurrerar med kunskap kräver en skola som fortsatt fokuserar på att eleverna ska lära sig mer i skolan. För det krävs många skickliga lärare som väljer att stanna kvar i sitt yrke. Moderaternas plan för en bättre skola fokuserar därför på en nolltolerans mot dåliga skolor, att investera så att eleverna får mer tid tillsammans med sina lärare i klassrummet och att fortsätta höja läraryrkets attraktivitet så att fler lockas till läraryrket. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.