Budget 2017 Hela debatten

M: Har regeringen tappat frågan om utanförskapet?

I dag har bara hälften av de nyanlända ett jobb efter åtta år. Det är förödande för individer och oerhört kostsamt för samhället, trots det presenterar regeringen en budget helt utan reformer för att bryta utanförskapet.

Hur vi möter de akuta samhällsproblem vi ser idag är avgörande för vilket Sverige vi får i framtiden.

Regeringen, som räknar med runt en miljon i utanförskap om några år, presenterar i det läget en budget utan reformer som kan bryta utanförskap och få fler nyanlända i jobb.  

När Stefan Löfven i förra veckan höll sin regeringsförklaring nämnde han inte integration eller utanförskap en enda gång. När Sveriges statsminister har chansen att visa svenska folket att regeringen ser det vi alla andra ser, att det finns stora samhällsproblem att ta itu med för politiken, så valde han att inte tala om dem. Därför är det heller inte förvånande att regeringens budgetproposition för 2017 helt missar målet när det gäller reformer för att bryta utanförskap och integrera nyanlända i Sverige. Eller att 6 av 10 svenskar upplever att Sverige är på väg åt fel håll.

I dag finns 130 utanförskapsområden i Sverige där färre än hälften i arbetsför ålder arbetar, där bidragsberoendet är utbrett och där tre av fyra är födda i ett annat land. Samtidigt finns i nuläget 60 000 vuxna som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Hälften av dem har utbildning som högst motsvarar grundskola. Det är fortfarande omkring 150 000 vuxna och barn som väntar på beslut, på att ha en kommun att flytta till eller på att återvända till hemlandet. I år och tre år fram beräknas Sverige ta emot 300 000 ansökningar om anhöriginvandring. Kostnaderna för integration uppgår över 32,2 miljarder för 2017 - det är mer än den totala kostnaden för hela polisen, säkerhetspolisen, åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar. 

Då räcker det inte med att bara öka kostnaderna i budgeten för integration och skruva i befintliga system - som uppenbart inte är tillräckliga - och hoppas på att allt löser sig. Snabbspåren, som regeringen ger sken av ska lösa integrationen, omfattar bara cirka 4 procent av de nyanlända i etableringen. Endast två procent av de utlovade traineejobben och extratjänsterna, har tillsatts. Regeringen är oförmögen att hantera problemen på arbetsmarknaden och med integrationen, vilket visar på ett svagt ledarskap i en svår tid. 

Moderaterna har en plan för ett starkare Sverige. Ett Sverige där ingen döms till utanförskap och där barn ser sina föräldrar gå till jobbet. En viktig del i det är att bryta med det bidragsberoende som nu ökar. Vi vill se fler enkla jobb och satsar på lärlingsjobb där personer med liten arbetslivserfarenhet eller låg utbildning kan lära sig jobbet på arbetsplatsen. 

Vi vill utveckla RUT-reformen, där vi ser att många utrikes födda får sitt första jobb i Sverige. Vi vill införa ett bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Det är helt orimligt att det i vissa fall lönar sig att tacka nej till arbete. 

Vi vill också öka drivkrafterna att jobba genom att sänka skatten för de lägsta inkomsterna. Många arbetsgivare uppger idag att lönestöden är för krångliga att hålla reda på. För att underlätta för arbetsgivare att anställa personer som har svårare att få in en fot på arbetsmarknaden vill vi slå ihop nio lönestöd till ett. 

Hur vi möter de akuta samhällsproblem vi ser idag är avgörande för vilket Sverige vi får i framtiden. I den utgångspunkten kommer moderaternas budgetmotion för nästa år ta avstamp. Regeringen vill inte prata om integrationsproblem, bidragsberoende eller utanförskap - men det tänker vi göra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.