Moderaternas Sverigemöte 2018 Hela debatten

M: Generösa bidrag hotar den svenska välfärden

Vi föreslår ytterligare skärpning i arbetslinjen med en utbyggnad av jobbskatteavdraget, som särskilt bryter utanförskapet hos dem med försörjningsstöd, skriver Niklas Wykman (M) och Oliver Rosengren (M). 

Bidragsberoende försvagar Sverige. Unga betalar ett högt pris när föräldrarnas utanförskap gör att man inte ser någon framtid för sig själv. Särskilt nyanlända kvinnor lämnas utanför när isolering i hemmet och lönetrösklar försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför ytterligare skärpning i arbetslinjen med en utbyggnad av jobbskatteavdraget, som särskilt bryter utanförskapet hos dem med försörjningsstöd.

Försörjningsstödet (tidigare kallat socialbidrag) har en tilltagande karaktär av att vara en slags kommunal arbetslöshetsersättning.  Den växande arbetslösheten orsakas främst av invandring, där personerna inte omfattas av den statliga arbetslöshetspolitiken.

Alternativet till att stärka kommunernas verktyg är att låta staten ta hela ansvaret för det lokala utanförskapet. Det är dock svårt att se hur staten skulle ha bättre möjligheter att matcha mot den lokala jobb- och utbildningsmarknaden än vad kommunerna har. Arbetsförmedlingens resultat avskräcker. Vi har därför tidigare föreslagit en tydligare rollfördelning, där kommunerna får ökat ansvar för personer med arbetsförmåga, och där staten tar det samlade ansvaret för rehabilitering av personer utan arbetsförmåga.

Många ser felaktigt på försörjningsstödet som en slags medborgarlön, en lägsta nivå ingen kan falla under. Den som inte deltar i de insatser som kommunen har anvisats kan nekas sitt försörjningsstöd. För människor med arbetsförmåga finns ingen rätt att leva på andra människors pengar, utan att själv anstränga sig.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att för ett hushåll med två arbetslösa och fyra barn riskerar den hundraprocentiga marginaleffekten att följa med upp till en månadslön på 34 000 SEK när någon i hushållet får ett jobb. Hur än krav och insatserna utformas behöver det finnas rätt drivkrafter för att jobba. Moderaternas förslag om att göra alla jobb 500 kronor mer lönsamma i månaden och att införa ett bidragstak är viktiga förändringar.

Jobbstimulans i försörjningsstödet gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Socialstyrelsens utvärdering visar dock att en låg andel biståndsmottagare (1,8 procent) har fått del av jobbstimulansen och att reglerna är komplicerade och ökar den administrativa bördan. Det finns därför skäl att hitta bättre sätt att stärka lönsamheten i att gå från bidrag till arbete.

Vi föreslår därför två nya reformer:

1. Ersätt jobbstimulansen med rätt till jobbskatteavdrag. Med rätt att behålla jobbskatteavdraget undantas det från beräkningsgrunden för ekonomiskt bistånd. Hushåll där någon börjar arbeta får behålla ett helt jobbskatteavdrag. Rätt till jobbskatteavdrag innebär att drivkrafterna för arbete i det yttersta skyddsnätet inte begränsas till två år efter långvarigt bidragsberoende, utan finns från första dagen.

Att ersätta jobbstimulansen med rätt till jobbskatteavdrag befriar dessutom socialtjänsten helt från administrationen. Våra beräkningar visar att reformen ungefärligen är kostnadsneutral jämfört med dagens system.

2. Utred individualisering av försörjningsstödet. Ekonomiskt bistånd beräknas på hushållsnivå, vilket gör att tröskeln in på arbetsmarknaden blir hög för den första i ett hushåll där ingen arbetar som lämnar bidrag för jobb. En individualisering bör övervägas i syfte att stärka drivkrafterna för arbete. Individualisering skulle dessutom försämra incitamenten för bidragsbedrägerier genom fusk med bostadsadressen.

Politiken behöver vakna upp till en verklighet som snabbt har försämrats. Symptomlindring med exempelvis fler poliser behövs, men i grunden behöver vi väsentligt stärka nyfikenheten på hur vi kan bygga ett samhälle som faktiskt håller ihop. Dagens relativt passiva och generösa bidragssystem hotar direkt välfärdens finansiering och riskerar att göra Sverige till ett sämre land.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.

Paste this code as high in the of the page as possible: Additionally, paste this code immediately after the opening tag: