Sjuksköterskor

M: Bryr sig regeringen om sjuksköterskebristen?

Bristen på sjuksköterskor har allvarliga konsekvenser för både patienter och andra medarbetare inom vården. I Stockholm tas flera steg för att göra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare, men det är regeringen som ansvarar för sjuksköterskeutbildningen och som styr över hur många utbildningsplatser det finns. Regeringen måste göra mer för att stävja problemen inom vården. 

Sjuksköterskebristen i Sverige ökar, vilket går ut över både patienter som inte får vård i tid och medarbetarna inom sjukvården. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) råder det brist på sjuksköterskor i hela landet. SCB bedömer att det kommer att saknas 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035.

Störst är bristen på sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamheter. Socialstyrelsen uppger att bristen bedöms kvarstå på grund av kommande pensionsavgångar, en allt äldre befolkning och en fortsatt ökad efterfrågan på sjukvård. I SCB:s senaste prognos anger 87 procent av vårdarbetsgivarna i Sverige att de har brist på nyexaminerade sjuksköterskor medan 91 procent uppger en brist på yrkeserfarna sjuksköterskor.

Effekterna är tydliga: vårdplatser som inte kan hållas öppna, högt tryck på akutmottagningarna och överbelastade vårdavdelningar. Dessutom behöver medarbetare inom vården jobba oerhört hårt för att fylla alla luckor och räcka till. En sak är säker: Vi behöver anställa fler – och det snarast.

Det finns flera åtgärder som Sveriges landsting och regioner kan göra för att bli bättre och mer attraktiva arbetsgivare. I Stockholms läns landsting erbjuder vi exempelvis full lön under studietiden för den sjuksköterska som vill vidareutbilda till specialistsjuksköterska. Vi har slutit ett nytt avtal med Vårdförbundet som innebär att arbetad tid under kväll, natt och helg kan tas ut i antingen mer lön, kortare arbetstid eller sättas av till pension. Vi har infört karriärstegar för sjuksköterskor för att lönen ska följa med erfarenhet i yrket.

Men vi kan inte göra allt själva. Det är regeringen som ansvarar för sjuksköterskeutbildningen och som styr över hur många utbildningsplatser det finns. Platserna har utökats på senare år, men det kommer inte räcka. Enligt SCB innebär det att landets kommuner och landsting i allt större utsträckning kommer behöva anställa personer som saknar relevant utbildning.

För att få fram fler sjuksköterskor med rätt kompetens har vi därför väckt en diskussion om att införa ett snabbspår så att erfarna undersköterskor kan utbilda sig till sjuksköterskor. Vi har både träffat och fått meddelanden från många undersköterskor med lång yrkeserfarenhet som efterfrågar just detta. En undersköterska med över trettio år i yrket berättade nyligen för oss att hon snart slutfört första året på sjuksköterskeutbildningen och inte lärt sig något nytt under den tiden. Det är slöseri med både tid och resurser.

Med detta som bakgrund bjöd vi in Svensk sjuksköterskeförening, Kommunal, Vårdförbundet, Karolinska Institutet och regeringen till ett möte för att diskutera en eventuell utformning av ett snabbspår. Under mötet, som ägde rum den 24 april, framfördes många värdefulla synpunkter. Dessvärre deltog varken högskoleminister Helene Hellmark Knutsson eller någon annan representant för regeringen. 

Det är inte statliga anslag vi är ute efter. Stockholms läns landsting är redo att finansiera ett snabbspår av det här slaget – men det kräver att regeringen åtminstone är beredd att diskutera förslaget. Utöver detta behövs fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och generella istället för detaljstyrda statsbidrag för att vi ska kunna rekrytera och behålla nya medarbetare.

Sjuksköterskebristen finns här och nu – i alla regioner och landsting med konsekvenser för både patienter och medarbetare. Alla nya initiativ för att komma till rätta med bristen förtjänar att diskuteras seriöst. Därför undrar vi: Varför dök inte regeringen upp för att diskutera olika åtgärder som gör att vi snabbt kan få fram, behålla och utveckla fler sjuksköterskor i hela Sverige?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.