Debatt
Diabetes
16 november 2020 kl 05:20

M: Alla diabetiker har rätt till en god och jämlik vård

Svensk diabetesvård ligger i ett internationellt perspektiv mycket långt framme. Samtidigt har den betydande utmaningar, inte minst i form av stora skillnader i vårdens kvalitet och utbud. Vi har helt enkelt inte en jämlik diabetesvård över landet, skriver diabetespatienten och ledamoten i riksdagens socialutskott Johan Hultberg (M).

Det här är en opinionstext

Johan Hultberg
riksdagsledamot (M) ledamot i socialutskottet med diabetes typ 1

Diabetes är av FN klassat som ett lika stort hot mot den globala hälsan som hiv/aids, malaria och tbc. Världsdiabetesdagen som inföll i lördags (14/11) är därför ett viktigt tillfälle att diskutera hur detta hot kan mötas.

Världen över ökar antalet fall av diabetes som vid en pandemi. Diabetes smittar inte – men på grund av förändrade, ja försämrade, levnadsvanor drabbas allt fler av diabetes typ 2. Globalt har snart en halv miljard människor någon form av diabetes. För att hejda ökningen av antalet personer som insjuknar i typ 2-diabetes är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet avgörande. Det är något som vi moderater vill stärka och prioritera.

Som första parti lade Moderaterna i fjol en särskild preventionsmotion i riksdagen. Förhoppningsvis kan nu vårt förslag om att utarbeta en nationell hälsofrämjande strategi vinna brett stöd.

Svensk diabetesvård ligger i ett internationellt perspektiv mycket långt framme. Samtidigt har den betydande utmaningar, inte minst i form av stora skillnader i vårdens kvalitet och utbud. Vi har helt enkelt inte en jämlik diabetesvård över landet. I början av året publicerade Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) rapporten ”Hjälpmedel vid diabetes” som visade just på stora skillnader, bland annat när det gäller hur stor andel insulinbehandlade patienter som använder insulinpump. I Uppsala är den andelen 30procent men i Östergötland endast 12,3 procent.

Gör man jämförelser på kliniknivå framträder ännu större skillnader. För barn med typ 1-diabetes varierar användningen av insulinpump mellan 19 och 91 procent. Tillgången till vård och hjälpmedel ska inte avgöras i ett postkodlotteri. Därför vill vi moderater kartlägga skillnaderna i diabetesvården, förbättra efterlevnaden av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och pröva möjligheten att inrätta en nationell diabetessamordnare för att skapa en högkvalitativ, tillgänglig och jämlik diabetesvård i hela landet.

Vi omkring 50 000 svenskar som har typ 1-diabetes lever med en allvarlig livslång sjukdom som kräver planering, uppföljning och reglering dygnet runt årets alla dagar. Det är tufft, särskilt för barn och unga och deras familjer. Sjukdomen tar aldrig paus. I en webbundersökning, gjord på uppdrag av Diabetesförbundets Ung Diabetes, svarade nära hälften av respondenterna att den största negativa inverkan på livet på grund av diabetes är att alltid vara tvungen att tänka på sjukdomen. Föräldrar till barn med diabetes axlar också ett mycket stort ansvar för vården av sina barn.

Det tär, allra mest på mammor enligt avhandlingen ”Burnout in parents of chronically ill children” från Örebro Universitet. Den avhandlingen visade att mammor till barn med diabetes löper en kraftigt förhöjd risk för utbrändhet. Hela 44 procent av mammorna i studien led av utbrändhet.

Vi moderater vill stärka det psykosociala stödet till personer med diabetes och då särskilt till barn och unga och deras familjer. Därför föreslår vi bland annat att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om de nationella riktlinjerna för diabetesvård kan kompletteras med rekommendationer om psykosocialt stöd.

Vi föreslår också att det skapas en nationell funktion för att ge personer med diabetes, och då i första hand unga med typ 1-diabetes, tillgång till stöd och rådgivning dygnet runt, året runt.

Alla diabetiker i Sverige har rätt till en god och jämlik vård liksom hjälp och stöd för att klara de utmaningar som ett liv med diabetes innebär. Och ingen förälder ska behöva bli utbränd i sin kamp för att säkerställa en trygg uppväxt för sitt barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 november 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 16 november 2020 kl 05:15

Skribent

Johan Hultberg
riksdagsledamot (M) ledamot i socialutskottet med diabetes typ 1